Svar på tal...

Jag fick ett mycket bra svar i respons på mitt tidigare inlägg om att "jag tror inte på prov!" Magister-Lollo skriver:

"Sen beror det ju på vad man lägger för vikt i ordet prov, om man menar ett skriftligt poängprov så håller jag helt med dig. Men jag har kört essäprov med eleverna, där de fritt får skriva inom ett visst område, eller muntliga prov med fokus på diskussion, att kunna använda bilder och prata kring dem osv. Du kan ju även ha prov där du tillåter att eleverna har med sig material. Och en muntlig redovisning är ju också ett slags prov, om man gör som mig, att man inte tillåter några anteckningar utan endast stödord. Så frågan kvarstår ju, vilken innebörd lägger man i begreppet prov? För mig kan man ha prov på massa olika sätt, och många sätt är bra sätt att testa kunskap. De är också viktigt att träna sig på att testas inför framtiden, eftersom eleverna kommer att mötas av prov på gymnasiet och universitet... 28 maj 2010 18.44"

Jag håller med till 100% och hoppas att fler kunde se på prov och kunskapkontroll med lite mer nyanserade ögon. Fast det är lite medveten provokativt att hävda att man inte tror på prov ;-). Att snöa in på en given metod som passar ett fåtal är ganska dumt. Man behöver utgå ifrån eleverna och möta deras förmågor olika beroende på förutsättningar. Dessutom vill jag att det finns alternativ, eftersom alla inte har samma förmågor. Att ständigt arbeta med instuderingsfrågor och prov är trist och dumt.

Jag hade, efter önskemål från eleverna i min nia, ett prov i ekonomi för några veckor sedan. OK, svarade jag, men då ska ni ha anteckningarna med er, och veta frågorna i förväg... De såg lite konstigt på mig och gick med på det. Provet var ett A3-papper med ett underlag för ett ekonomiskt kretslopp där eleverna med hjälp av anteckningar och kunskaper skulle förklara och beskriva. Till sin hjälp hade eleverna fått ett tjugotal begrepp. Dessa begrepp satte jag sedan i ett större sammanhang, rättare sagt de skulle göra det.

Jag blev mycket nöjd efteråt eftersom nästan alla eleverna visade att de har förstått grunderna och kan beskriva ett eknomiskt kretslopp. Flera av dem kunde föra resonemang som ligger på VG-nivå.

Essä-prov, eller loggböcker gillar jag och jag upplever att de flesta eleverna föredrar det. Sen måste man ju anpassa efter förmågor. Kan man inte skriva så bra så får det bli muntligt istället, helt eller delvis.

Jag tror att kunskapen kommer fram mycket bättre i dialog, i ett utbyte med mig som lärare eller med andra elever. De elever som kör fast och upplever att de inte kan något på ett traditionellt prov, kan ofta berätta och beskriva om man samtalar och ger lite andra frågor eller kommentarer som leder in dem på rätt väg.

Många av eleverna tror (i början iaf) att det ska vara ett specifikt rätt svar och har man inte det så kan man inte svara. Det får man ta ur dem...:-) Kan man i ett samtal komma fram till vad t ex demokrati är, men inte har skrivt rätt på en fråga eller klarat en uppgift att beskriva det i text, så kan det i mina ögon också vara ok.

Min utgångspunkt är:
"Jag vill veta vad du lärt dig och det kan du visa på olika sätt!"
För att detta ska bli möjligt måste mål och kriterer vara tydliga innan man sätter igång. Om jag inte vet vad som förväntas kan jag ju inte ta mig dit.

Mitt skräckexempel hittade jag i katedern i ett klassrum för ett tag sedan:
För godkänt betyg: Du skriver ett läxföhör med godkänt resultat.
Suck, vad ska eleven lära sig då?

Angående synen på kunskap och skolan

LÄS:
http://flumpedagog.wordpress.com/2010/05/18/elak-kunskap-och-ful-politik/#comments

Att meddela kunskap eller att lära ut... att ta emot eller att lära sig?

Jag vidhåller (envist): Jag tror inte på prov!

Jag rättar just nu mina åttors loggböcker om sex och samlevnad. Väldigt bra.
I ett friare skrivande med reflektioner med fokus på tankar och erfarenheter tillsammans med referenser till böcker och filmer eller samtal, visar eleverna sina nya kunskaper och upptäckter som de gjort under de veckor (ganska många) vi arbetat. Processen, samtalen, frågorna, vägen dit spelar mig nästan större roll än det färdiga resultatet. Det blir så olika eftersom vissa har svårt att uttrycka och formulera sig med ord, medan andra målar med orden och visar djupa insikter som man hoppas att vuxna skulle ha mer av! Tonåringar är kloka!

I mötet/samtalet med andra skapas ny kunskap, förändras tankemönster och fördomar besegras, där skapas vår identitet osv. Det klarar inga instuderingsfrågor eller prov av :-)

Faktoriet

Jaha, då har man sett den nya arbetsplatsen. En massa tomma rum med lila ventilationsrör i taket...(Det är ju en gammal folkhögskola:-))
Spännande att starta från noll. Vi träffades också hela personalgruppen för första gången. Känns lite kort om tid att få klart allt, men det kommer att gå...
Steg ett blir att enas om HUR, sen kan man börja med lokalerna och all den utrustning som ska in. Mycket jobb men det är skönt att vara lite ute på "gungfly", att vara nyfiken nybörjare igen. Fortsättning följer.

Ang Björklunds inlägg

Jag läste ett intressant ett inlägg om utvärdering kopplat till lön på http://www.christermagister.wordpress.com/

LÄS HELA INLÄGGET:
http://christermagister.wordpress.com/2010/05/23/elevernas-betyg-pa-larare/#comments

Christer citerar Björklund i DN. Klart intressant uttalande:

”Elever ska inte vara med och bestämma lärarens lön. [...] Självklart ska lärarna lyssna på eleverna. Eleverna ska ha ett inflytande i skolan i takt med stigande ålder och mognad. Men maktbalansen mellan lärare och elev i klassrummet kan rubbas betänkligt med den nya Göteborgs-modellen för lönesättning av lärare. Lärare utövar ledar­skap i klassrummet, och i detta ingår också att fatta obekväma beslut. [...] Om eleverna ska sätta betyg på sina lärare måste man inse att risken är påtaglig att vissa elever utnyttjar tillfället att ge igen för något som eleven är missnöjd med. [...] Kommuner som fattar beslut om att eleverna ska delta i lönesättningen för sina lärare förstår inte skolans utmaningar. Lärar­yrkets status måste höjas. Folk­partiets uppfattning är att skolan borde återförstatligas, och den här typen av kommunala beslut exponerar tydligt varför.” (DN)

Om det tycker jag:
Jag håller faktiskt med Björklund i sak.

Alltså: Om eleverna är glada och nöjda i utvärderingen får man hög lön…(?)
Konsekvens: Jag bjuder på Plopp och Pucko innan rasten lite oftare veckorna före utvärderingen

Nej, det är inte vettigt att elevernas utvärderingar ska vara lönegrundande, men att utvärderas är nog bra. Utvärderingen ska man kunna tala om på medarbetarsamtalet (om man nu lyckas få ett sånt).

Många (lärare?) är livrädda för att utvärdera sig själva. Att vi själva ska utvärderas blir för känsligt, men att ständigt bedöma och tillrättavisa elever (och förvänta sig att de följer och förstår kritiken) det är vår vardag.

En annan sak…
Jag funderade senast idag på hur det kan komma sig att lärare som ständigt flyttas mellan skolor och som aldrig lyckas stanna eller göra ett bra jobb med elever eller kollegor (men aldrig konfronteras eller får hjälp på riktigt att faktiskt klara av sitt jobb) fortsätter att vara lärare.

Om jag hela tiden hamnade i konflikter med kollegor och elever, blev sågad i utvärderingar, bara fick korta vikariat, kände mig ensam, ständigt blev ”över” och fick byta skola eller bröt ihop och grät för att eleverna ständigt var elaka osv. skulle jag verkligen fortsätta som lärare då?
När inser man att man har valt fel (om ingen hjälper en att förstå det)?
Naturligtvis måste vi ha chefer som har mod och medel att hantera lärare som inte har den kompetens som förväntas eller krävs. Ska man få fortsätta att t ex kränka elever varje termin (som jag vet att fd kollegor gjort)? Nej, självklart inte!

Elevernas utvärderingar behöver tas på allvar och kritik från enskilda elever eller elevgrupper likväl som elevrådet får inte bemötas med ”det förstår ni väl att man inte kan!” eller ”Sååå kan man inte göra” eller att man helt enkelt lyssnar men inte agerar. Om samma kritik mot samma lärare dyker upp termin efter termin av olika elevgrupper finns det väl ändå underlag för att AGERA!

Utvärdera mera!

Kloka ord

Vi har en 2o-årig tjej som ställer upp som vikarie (som för övrigt gör ett himla bra jobb..) och som idag slog huvudet på spiken. Vi talade om ledarskap och skolan och hon ställde frågan:

"Hur kan man [som chef] styra över en verksamhet man inte känner?"

Ja, just det! Om man aldrig finns med i vardagen, träffar och samtalar med sin personal och är väl insatt i den verksamhet som bedrivs, hur ska man kunna sätta rättvisa löner och handleda sin personal? Det måste vara svårt, nästan omöjligt att vara rektor om man ska göra allt som förväntas, hålla budgeten och dessutom vara en BRA pedagogisk ledare och personalchef...

Är detta inte ett tidens problem på något sätt? Alltså, chefer som är stressade och som inte har tid för att vara [just det] ledare? Eller är det kanske en kommun- och landstingssjuka?

Särskrivningspolisen...

Intressant artikel:
http://www.dn.se/nyheter/sverige/sarskrivet-retar-sprakvetare-1.1111185

Jag hatar särskrivningar, det är så fult...

Eleverna fattar inte alltid, men man får tjata om det.

Fast inte heller att använda 's är så snyggt.
Rulle's rör
Billy's krog
... eller liknande ser dumt ut.

Språkpoils?

JANNE

Förändringens tid är nära...

Jaha då kom tjänstefördelningen till slut då. Jag kommer att jobba på Faktoriet, vilket gläder mig. Ska bli kul att starta upp det nya. Mycket jobb blir det säkert, men förhoppningsvis så blir det givande. Alla var inte lika nöjda. Vissa som hoppats och sett möjligheten valdes inte ut. Det är lite trist att tvingas lämna en del av kollegorna bakom. Det blir förändringar på "gamla" skolan också. Men tyvärr är inte alla arbetslag delaktiga i förändringarna. All integration av det nya hamnar i två av arbetslagen. I de övriga är det buissiness as usual... Inte så bra på lång sikt...

"Förändring är liv, det som inte förändras är dött" Leo Buscaglia, Leva älska lära

Vi var några som på torsdagen besökte DAC, Digital Art Center, i Kista och fick en glimt av vad den nya tekniken innebär. Det var mycket spännande. Massor av nya möjligheter. Förhoppningsvis kan vi bjuda in dessa nya möjligheter i den nya skolan för att bli en allvarligt menad del av vardagen. DET är spännande.

Ha det!/ JANNE

Björklund har talat...mer betyg...

Nytt utspel av Björklund...
Jag tycker:

Det är allt för enkelt att lösa inlärningsproblem med betyg. En siffra eller en bokstav löser inget. Ett betyg säger egentligen inget om vad som behöver förbättras eller hur man ska gå tillväga... Att tro att lärarna inte vet vad eleverna behöver förbättra utan betyg, är fel. Klart att lärare vet, men att man inte ges möjlighet att ge den enskilda eleven rätt stöd eller miljö för lärande. Att ge en elev utan stöd hemma (eller i skolan) IG leder inte till utveckling...

Som lärare så ser man ganska snart vilka som behöver extra hjälp, men finns det någon att tillgå? Nej inte i den utsträckning som skollagen faktiskt säger nämligen: "varje elev ska få den hjälp den behöver!" . Nu prioriteras de svåraste fallen (ofta de som är utåtagerande och därför märks mest). De tysta, svaga men skötsamma blir utan och i allt för stora klasser blir tiden/elev allt för kort så de "glöms bort"...

Missnöjet med skolan är stort det märks eftersom så många vill diskutera det med oss lärare. Om man går på fest eller umgås med folk vill många diskutera eller vädra missnöje med skolan ifall de vet att man är lärare. Men att lösa missnöjet och problemen med betyg är att skjuta över målet...
Bättre resurser, kompetenta lärare som har tid för eleverna och adekvat hjälp till dem som behöver funkar också... ;-)

Läs mer: http://christermagister.wordpress.com/2010/05/18/betyg-fran-ar-6/

Debatt

Satt och såg på debatt igår. Skolan var i fokus i det andra ämnet. Den mest irriterande upprepningan var statsvetaren som envist hävdade att "gruppstorleken är ointressant, det handlar om lärarens kompetens". Man blir irriterad...

Med grupper om trettio med flera elever som är socialt "missanpassade" eller språkligt svaga spelar inte kompetensen så stor roll eftersom det inte handlar om undervisning längre, bara förvaring. Även om jag är bra så får jag ingen chans. En och en halv minut per elev en normal vecka om inget oförutsett inträffar. Lätt att hinna med alla, se alla och individualisera...

Det bästa om sades var från en mamma som sa (ungefär så här):
"Är det inte dags att skolpolitikerna slutar att skaffa sig stilpoäng i budgetarbete och i stället ser till barnens behov?"

Kan inte mer än hålla med.

Fortfarande vet jag inte om jag är uttagen till vårt nya arbetslag Faktoriet...


Hade gruppövning idag med åttorna. De beskrev problemet med könsdiskriminering/ojämlikhet i samhället och skrev krav i form av skyltar till en demonstration.
Väggen dekorerades med
"Lika lön för lika arbete"
"Rosa eller blått, vad spelar det för roll"
"Ingen får kränka någon oavsett kön"
"Barn ska få leka med vad de vill!" osv.
Rena första majdemonstrationen med Fi... Ögon öppnas och medvetenhet skapas...hoppas jag.
Ha en trevlig helg!/Janne

Måndag 3 maj

Åter till vardagen, temaveckan är slut... Det är kul att man ser resultatet på skolan i alla bilder och presentationer, skulpturer med mera som vi satte upp överallt. En gladare miljö känns det som.

Lärandemiljöer är ju något som man talar om, men agerar man - nja... Efter många år i det nyrenoverade så börjar allt bli solkigt och slitet. Det behövs färg helt klart. Man kan ju bara hoppas att man kan hitta utrymme för det. En trist och sliten miljö skapar än mer klotter och slitage. Varför måste skollokaler målas som om det vore sluten avdelning inom psykvården? Vi har mesgrön-vit-dassig-grått i alla klassrum. Boring... Mer färg, mer känsla och mer stil tror jag behövs. I vårt nyinredda arbets- och ämnesrum har vi syrenfärgat och eleverna som kommer in uttrycker ofta sig att "Såå fint, såååå vill vi ha i alla rum..."
Att mötas av vackra färger som säger något skapar bättre känsla och balans, rena rama feng sui... Lila är kreativt, rött är energi osv. Det funkar.
Mer färg åt eleverna!

"Jag tror inte på prov" men denna vecka har jag två prov...motsägelsefullt? Niornas prov kom till efter deras önskemål om att annat sätt att redovisa kunskaper... men då ville jag att de ska ha anteckningarna med sig. Provets innehåll har varit utlagt på nätet sedan två veckor tillbaka... Fast det var lite knep och knåp att skapa ett kreativt prov utifrån det. Vi får se imorgon hur det går.

I min sjua är det geogafiprov om vulkaner mm. Rent uppfostringssyfte. Det är flera elever som inte fattat att man kan/bör/ska lära sig även om inte läraren kollar allt, de smiter helt enkelt undan. Alltså, med ett prov sätter jag press på dem så de lär sig (eller iaf tar sig i kragen) tror och hoppas jag. Motsägelsefullt? Ja lite. Men hur får man de "slöa" att ta ansvar utan blåslampa? Ett misslyckat/icke godkänt prov är en tydlig signal om att man inte lärt sig det man ska, men om det bidrar till ökat lärande för övriga är jag osäker på.

Fortfarande inga besked om hösten - blir det Faktoriet eller ska man "harva" kvar i arbetslaget...? Hur ska skolan klara av att integrera de nya eleverna om det inte finns ett större intresse från lärarna att vara delaktiga? Är vi rädda för att vara med i en förändring? Hur kommer det sig att endast ett av arbetslagen har lärare som känner sig sugna på att delta i förändringsarbetet och uppbyggnaden av den nya enheten?
Protektionism? Ja, men varför?

Temavecka

VI har stort tema på skolan tillsammans med Fröslundskolan. Jag ansvarar för en grupp som målar tavlor till att dekorera skolan med. Kul... Färg och penslar, målarkläder och några elever som vill stjäla en sprayfärg... och lyckades tyvärr så att en cykel på skolgården blev guldlackad...
De som målar är kreativ, det är kul och resultatet är bra. Lägger ut lite bilder sen.

fredagstankar

Idag arbetade vi med våldtäkten i Bjästa. Vi så Uppdrag Granskning och sedan var det diskussioner. Livliga och intressanta.
Prästen och hela vuxenvärlden fick sig kraftig kritik av mina elever.
"Hur kan man säga så?", "Varför är inte vuxna förebilder?"

Mer än en timmes samtal och sedan loggboksskrivning på det.

Vi hade besök från lärarförbundets tidning Alfa som ska skriva lite undervisning i sex och samlevnad, ämnesintegration osv. Passade på att slå ett slag för flumpedagogiken :-)

Men visst är det konstigt att inte sex och samlevnad är en kärnämne på lärarutbildningen!!!!
Varför bara No-lärare?

Det är ett arbete som ska utföras ämnesintegrerat och ansvaret vilar på ledningen, men blir det nåt av det då? Allt för ofta är svaret NEJ! Som vanligt står det och faller med "eldsjälar"...

För mig handlar väldigt mycket av det jag väljer att göra omskrivningen i läroplanen om att "lära eleverna navigera i en komplex omvärld". Där ligger så himla mycket. Ja, och demokratisk fostran, humanistiska principer och allas lika värde. Det är bara att köra på... :-)

There's no end to the possibilities!

Nästa vecka ska jag vara konstnär... vi har temavecka och jag är i en grupp som ska "pimpa skolan" med färg och andra roliga illustrationer. Ska bli kul. Som vanligt ont om tid att förbereda arbetet, men det kommer att bli bra (i vår grupp tror jag iaf).

Özz Nöijen kommer att inleda - välkommen Özz...

Lovesongs

Idag arbetade mina åttor med första uppgiften i vårt sex och sam-tema. Det var kärlek i musiken som var dagens tema. Eleverna hade fått i läxa att ta med en valfri sång om kärlek. Den skulle sedan tolkas, översättas, förklaras, illustreras, presenteras och valet skulle motiveras. Vilken härlig uppgift. De tog sig an uppgiften med stort allvar och det var musik från alla håll i mobiler och iphones eller datorer. Målet är att skapa en utställning om alla låtarna. Något att visa upp i korridoren senare.

Resten av terminen kommer mer eller mindre att används åt samlevnad. Gruppövningar och samtal, filmer och loggböcker för fulla muggar. Ser lovande ut faktiskt.

Fast nu är det helg och det är också skönt.../ha det! JANNE

Kreativa kamrater...

Fick ett samtal på mobilen idag från en journalist läst det tidigare inlägget om sex och samlevnad. De skulle vilja skriva något om det.
"Men jag har inte hunnit förankra det riktigt i arbetslaget med No-lärare och så", svarade jag.
Fast efter ett snabbt sms fick jag direkt uppbackning från 2 (?) av mina kollegor, även det via sms, ... Deras korta budskap: VI KÖR!
Då satt No-läraren hemma hos svenskaläraren och fikade...de tyckte det lät bra...

Ämnesövergripande blir det...svenska, SO och NO.
Hur många klasser? Det återstår att se...

Snabba ryck...

Debatt

Förra veckan avslutade vi ett arbete i svenska och So som handlade om att eleverna skulle debattera inför publik. Önskemålet om uppgiften kom från eleverna och tillsammans tog vi fram tre ämnen som skulle debatteras.

Fildelning var först ut och det var en ganska bra debatt. Andra debatten handlade om rätten till fri abort och det blev en minst sagt intensiv debatt - adoption, preventivmedel och mänskliga rättigheter i olika perspektiv. Livlig debatt med många argument. Torsdagens avslutande debatt blev den hetaste på podiet tror jag. Då debatterades dödstraffets vara eller inte vara. Människovärde, rättigheter, vård, straff och samhällsnytta var frågor som kom upp.

Det var en kul uppgift och själva redovisningsformen var kreativ. Jag tror att alla medverkande, även publiken, lärde sig mycket. Den intensiva debatten om aborter skapar utrymme att ta upp frågan igen, så nästa arbetsområde lär nog bli sex och samlevnad. Naturligtvis med fokus på relationer, känslor, fördomar mm. Att t ex inte ta upp det som hände i Bjästa vore fel. Jag har letat efter sammanhang att fördjupa den diskussionen med eleverna.

Klockrent om arbetstiden

Läs detta om arbetstid - kan det vara mer på pricken?
http://metabolism.wordpress.com/2010/03/24/7511/
JANNE

Påsklovstankar

Söndag kväll...
Det har varit tomt på bloggen ett tag, men det har varit hektiskt på jobbet ett tag.
Fullt upp helt enkelt.

Men vi hade öppet hus i onsdags och då jag plockade fram alla grejer vi gjort för att visa föräldrar insåg jag hur enormt mycket kul och givande vi faktiskt "ställt till med" och det känns inspirerande att gå vidare och uteveckla det vi har... I veckan tas beslut om vilka läraresom ska få arbeta på den nystartade enheten (faktoriet), men jag är inte lika säker på att det är min enda utväg... Kanske kan vi göra massor som utmanar oss och eleverna i det "gamla" arbetslaget...


Skriver nog mer om mina idéer i veckan...

Ha det/Janne

Skola, vad ska vi göra?

Ämnesintegration är något som jag brinner för...

Att arbeta med SO eller svenska var för sig verkar i mina ögon vara en form av slöseri med tid. Eleverna spenderar alldeles för mycket tid med att göra samma sak, fast i olika ämnen. Är inte alla lärare även svensk-lärare? Det är ju språket som är verktyget. Det har jag skrivit om tidigare, men det känns ständigt aktuellt.

Vår slöjdlärare berättade om hur han mötte en elevs kritik om att han var tvungen att räkna för att kunna snickra; "Ja visst, men vi pratar svenska fast det är slöjd också...!" Vi borde samköra mer och mer, helhet före detaljer.

Jag som SO-lärare kan ju utnyttja mina arbetsområden för att stärka förmågor som kanske inte egentligen ligger på mitt ansvar om man strikt tittar i målen, men att t ex arbeta med skrivandets processer eller hur man använder datorns olika program i sin vardag blir liksom naturligt. Det skulle faktiskt vara kul att luckra upp ämnesgränserna ännu mer och se till vilka kvalitéer de olika lärarna har när man panerar.

För att ge alla chansen att lyckas tror jag på att man ”intressegrupperar” eller ”metodgrupperar”, vilket för mig är att man låter eleverna nå olika mål med olika metoder. Att t ex erbjuda eleverna olika alternativ för att visa sin förmåga och nå målen verkar mer och mer självklart. Exempelvis kan man erbjuda ett antal examinationsformer, val av ämnen/innehåll eller prova att arbeta med samma ämne med olika metoder samtidigt. Eleverna kan få välja efter intresse eller förmåga.

Jag tror att man kan utnyttja olika lärares starka sidor inom olika områden. Var och en gör det som den är bäst på helt enkelt. Detta skulle vara kul att få prova i lite större skala. Kanske finns chansen nu i och med skapandet av ett nytt arbetslag på skolan - om jag kommer med dvs...

För övrigt vill jag att alla tittar på Uppdrag granskning från i onsdags om våldtäkten i Bjästaskolan... Man häpnar! http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=2232

Men det händer otroliga saker varje dag i skola som inte leder till vettiga konxekvenser för de inblandade... Slagsmål som lite utreds, mobbning som inte tas på allvar, kränkningar som får fortgå osv. Kanske borde uppdrag granskning sticka fram en mikrofon under hakan på fler skolledare (och lärare). Vi måste bli bättre!

Tisdag i mars

Jaha, då ska vi få info och instruktioner om höstens förändringar på personalkonferensen i eftermiddag. Hur ska sammanslagningen realiseras och den nya enheten skapas? Det är lite "vacuum" just nu, man väntar liksom på att få veta vad som sker och om man är tilltänkt att få vara med i det nya. Vore som sagt kul att få vara med och bygga upp något...

Träffade en barndomskamrat i fredags. Hon hade sett mig i lördagstidningen veckan innan. Linslus? Vi snackade om förändringar och svårigheten att genomföra dem.
"Det finns allt för många medlemmar i MMF!", menade hon.
"MMF?" frågade jag.
"Ja, Människor Mot Förändring..." blev repliken. Klockrent... ;-)

Stämmer kanske...!?

LMF då? Ja Lärare Mot Förändring...
Vissa menar ju att lärare är konservativa.
Stämmer det? Ja, ibland känns det så.

Hur som helst. Något lite roligt idag: http://tjuvtittat.se/lappar/just-post-it/

Ha´re...Janne

Sammanslagningen av skolorna

Nu är det klart. Hoppas att man kan få börja packa...
Läs http://ekuriren.se/nyheter/eskilstuna/1.657355

Jag hoppas verkligen att det kan bli den skola som vi i personalen pratar om. En möjlighet att planera och skissa på verksamheten utifrå pedagogik istället för att vara fast i gamla ramar. Att få vara med och starta upp något nytt känns utmanande och lovande.

Nu ska vi börja fundera på innehållet och framför allt... vilka ska arbeta där?
Med vilka elever? Hur ska urvalet/valet gå till?

/Janne