Utvärdering av verksamheten

Jag fick ett mail om utvärdering från skolan, kanske av misstag eftersom alla utskick fortsätter att gå även till mig under min "pedagogiska utflykt"... förutom då om personalfesten som var i fredags;-)

Men nu tänkte jag att jag ska utvärdera och fundera över lösningar och förändringar, vilket antingen får gehör eller så får jag väl sparken ;-). Det finns ju några som tror att man skriver på en blogg som enda kanal (=återvändsgränd?) för att driva förändring och arbeta för utveckling utan att man tar ut det i det öppna. Ja visst, så kan man ju tro...

Det spelar roll vilka lärare man haft.

Inspiration för livet, yrket och som har varit mina elever till nytta har jag fått av Nicke Helldorfh på Fristadsskolan i Eskilstuna 1981-84, P-G Hallberg på Umeå universitet 1993-98, från Maggan, Björn, Henrik, Yngve, Sture mfl på Brunnsviks Folkhögskola 1991-1993 som öppnade mina tvivlande ögon för en ny värld av lärande och som fick mig att söka till universitetet.

Det är ett antal lärare som spelat roll för mig och som förändrat min syn på mig själv, min framtid och mitt yrkesval. Det är vad skolan ska bistå med...

Titta gärna in på killfrökens blogg och lyssna på en nobelpristagare som berättar om sin förebild från skolan...

Som sagt, utvärdering var det ja...

Jag skrev flera sidor som jag skickat, men jag tänkte lägga ut några utdrag här ur mina tankar om hur skolan kan förändras och kanske förbättras inför nästa termin.

Angånde ämnesintegration/pedagogisk utveckling:

"Om nu läroplanen strikt styr över innehåll så måste arbetssätt och redovisningsmetod arbetas fram i samråd mellan berörda lärare OCH eleverna som omfattas av planeringen, allt annat vore odemokratiskt."
　
Angående ökad måluppfyllelsen hos eleverna, arbetslagens pedagogiska arbete och organisationen som helhet:

"För att skapa vettiga och rättvisa möjligheter för eleverna att lyckas behövs, som jag ser det, att man skapar undervisningsgrupper i ALLA ämnen som utgår ifrån behoven som gruppen/eleverna har. Att rutinmässigt gruppindela vissa ämnen bara för att man brukar göra så, det är dumt. Varje ämne, varje grupp och egentligen varje lektion ska man planera utifrån det perspektivet."

"Det måste finnas tid avsatt för reflektion, samarbete, utvecklingssamtal i arbetslaget, kollegial handledning i vardagen mm. Att arbeta enskilt och "uppfinna hjulet" gång på gång är slöseri med resurser."

"För att skapa förutsättningar att göra ett bra arbete måste vi genomföra medarbetarsamtal och lönesamtal [...]. Med utgångspunkt i medarbetarsamtal, och kanske andra samtal, ska man gemensamt titta på fortbildningsmöjligheter och utvecklingsvägar."

"Det behövs någon som skapar ordning och struktur i verksamheten, någon som tar ledning och går före, en som visar på möjligheter och stöttar den som försöker utveckla sin undervisning eller sitt arbetslag [...] som ser och förebygger de svårigheter man möter, en som ger möjligheter till alternativa lösningar, en som presenterar lockande fortbildning, en som utmanar och uppmuntrar mig att bli bättre, en som möter de behov, den frustration och den enorma vilja att göra ett bra arbete som finns hos oss som arbetar på skolan."

"Det är bra med ekonomiska morötter, att man helt enkelt kan få högre lön om man gör ett bra arbete, har goda resultat eller om man tar stort ansvar för t ex utveckling av arbetslaget/ämnet."

"För att verksamheten ska fungera på alla plan så måste schemaläggning och annan viktig planering ska vara klar i god tid."

"Websidan behöver användas flitigare i kommunikationen med föräldrar och elever.[...] Jag tror att det är viktigt att utbilda flera publicister och att ge dem viss tid i sin tjänst för att uppdatera och sköta hemsidan. Hemsidan borde vara ett flitigt använt verktyg, men så är inte fallet."

Slutligen några fria ord om mina tankar och idéer som bidrar till organisationens utveckling utifrån det pedagogiska uppdraget:

"[...] Slut på stängda dörrar och "jag brukar alltid..." Ska skolan bli för alla och möta alla elever måste varje enskild lärare, rektor, eller lektion sättas under lupp. Vi måste ställa frågan: "Vad kan x, y eller z göra för att bli bättre, för att höja kvalitén?" Jag tror det är viktigt att ha en dialog omkring frågor om hur vi tillsammans kan hjälpas åt för att bli bättre. Arbetssättet måste utvecklas och ifrågasättas så att det är både innehållsrikt, enligt skolplanen men framför allt intressant och givande för eleverna. Att köra på som vanligt är en dålig lösning. Hur ska en elev kunna utveckla sina förmågor att samtala, diskutera, värdera, jämföra, uppleva, reflektera om det aldrig sker redovisningar, möten, gruppövningar mm?"

"Jag önskar att rektorer kunde ta in lärares planeringsunderlag, LPP:er och liknande för att diskutera metodval, innehåll, kunskapssyn och pedagogisk grundsyn."

"Hela skolan ska vara delaktig i en eventuell utveckling, det kan inte vara ett fritt val att utvecklas eller samarbeta kring innehåll och metoder."

Med vänliga hälsningar :-)

Lärarlegitimation yes or no?

Man kan ju undra hur det ska gå att införa legitimation, alltså: vem ska garantera likvärdigheten och göra bedömningen av lärarnas kompetens?
Christermagister tar upp tråden, läs det!

mentor?

Jag fick ett mail från en fd elev här om dagen. Hon ville veta allt om lärarjobbet eftersom hon funderar på att söka till lärarutbildningen. "Spotta ut allt negativt också" uttrycker hon sig. Det är smickrande att få frågorna, att få förtroendet. Ett bevis på att man gjorde en del grejer rätt i alla fall;-) Ja, men vad skriver man som svar då?

Jag skrev:
Jag älskar jobbet som lärare, mötet med eleverna och de relationer man bygger med dem. Att få följa med t ex dig under tre år från liten flicka till en nästan vuxen person som har åsikter och tankar om livet, världen mm. När man får handleda någon fram till insikt, att få vara med när "slanten trillar ner"...
Problemet är inte yrket eller rollen, det är mer att man upplever att förutsättningarna är usla ibland. Jag har varit väldigt besviken på de som styr eftersom de inte förstår eller sätter sig in i problematiken, svårigheterna eller problemen man möter. Det blir bara kostnader i deras värld...

"Varifrån kommer engagemanget?"

Ja vad säger man?
Lärarrollen, ja...
Att kunna möta eleverna med respekt och engagemang kanske beror på att jag ser mina elever som människor först, inte som skolelever... Intresset för ämnet spelar roll också tror jag. Man ska brinna för det man väljer att undervisa. Kompetens inom ämnet, bra utbildning likväl som fortbildning och viljan att utvecklas är viktig. Att bara stampa på samma ställe funkar om man arbetar med maskiner, inte med människor.

Då jag funderar på hennes frågor inser jag att när jag kommit ifrån den arbetsplats jag haft i 13 år och sysslar med annat så är min frustration mindre och min vilja eller mitt behov av att skriva om skolan mindre. Distans helt enkelt. Jag vill inte sluta undervisa men kanske byta miljö en lite längre period än de sex månader det handlar om just nu. Distansen är också att jag ser på t ex de brister jag påpekat tidigare i bloggen med nya ögon, vilket inte gör att min kritik är lindrigare. Tvärt om, med distans så inser jag vidden av problemet som man annars sitter mitt uppe i. Det räcker inte med SVT:s klass 9A, det behövs en allmän uppryckning, en ordentlig kompetensutveckling PÅ ALLA POSTER.

Ska skolan utvecklas måste det pedagogiska ledarskapet ut i klasserna, ut i verkligheten och handleda och styra in de som inte fungerar optimalt på nya spår, tipsa om fortbildning och ställa krav på innehåll, form och metoder. Slut på stängda dörrar och "jag brukar alltid..." Ska skolan bli för alla och möta alla elever måste varje enskild lärare, varje enskild rektor, varje enskild lektion sättas under lupp. Vi måste ställa frågan: "Vad kan x, y eller z göra för att bli bättre, för att höja kvalitén?" Dessutom behöver man se över resursfördelning och ekonomi. Framför allt se till att ge alla elever den utbildnng som de har RÄTT till enligt skollagen.

I Eskilstunas fall kanske man ska bli mer självkritisk i analysen om varför friskolorna är så populära. Tänk om det faktiskt är ett resultat av besvikna föräldrar och barn som tycker att undervisningen i kommunal skola inte håller måttet? Jag tror verkligen inte att friskolorna står för en enastående eller överlägsen pedagogisk idé som gör att föräldrar sätter sina barn där. Snarare så "missnöjesröstar" man i valet av skola...

Som jag brukar säga till eleverna:
"Om bättre är möjligt så är inte bra bra nog!"
Eller
"Gör om gör rätt!";-)