söndag 25 januari 2009

Skillnader minst sagt

Jaha, då var vi hemma igen efter en ganska lång men på många sätt givande resa.
I fredags hade vi två bejublade föreställningar i Schweiz med entusiastisk publik. Det var faktiskt allsång i vissa nummer. Det är Schweiz som blir behållningen av resan. Allt klaffade med värdfamiljer, mat, transporter, lokaler, utrustning, instrument och rekvisita. Precis som vi önskat via mail från Spanien så fanns allt på plats. Det var den totala motsatsen till Spanien.
När vi kom till teatern där vi skulle spela i Spanien fanns INGET förberett och det tog halva dagen att lokalisera instrument och annat. Trots att teatern stått tom hela helgen och vi varit där så gick det inte att organisera något alls i förväg. Ingen framförhållning alls. SUCK! Någon rekvisita fick man inte fram inte trots listor och önskemål. Ovanpå det så var det ingen direkt delaktighet från de spanska lärarna. Riktigt trist faktiskt. Vi tänkte ofta på vårt lite skämtsamma mantra från arbetslaget: organiation är allt...
Bra planering, lite snack - dålig planernig mycket snack. Och i Spanien var det mycket snack och lite verkstad. Det hjälper inte att det är gott med Tapas och Rioja...det är arbetet som är det vi åkte dit för.
Men åter till Schweiz...Under lördagen hade vi en dag ledigt och hann med att besöka Luzern, omkring en halvtimme med tåg från Hochdorf. Det var en mycket vacker liten stad (70000 inv.=) som kändes som en mysig storstad. Det är otroligt vackert i Schweiz med alperna i bakgrunden hela tiden. Utsikten från balkongen hos familjen var rena semestervykortet med snöklädda alptoppar på andra sidan dalen. Om det vore lite billigare att leva där så vore det ett perfekt semestermål.
Hur det än är så har ungdomarna varit fantastiska hela tiden. Idel glada miner, men på söndagsmorgonen var det flera tårfyllda avsked och löften om att "vi ses igen".
Våra "skådisar" har varit totalt fokuserade på uppgiften och lyckats genomföra repetitioner och genrep med samma lust och glädje som föreställningarna. Själv fick jag lära mig att sköta scenljuset. Det var riktigt kul. Nu börjar jag redan se framåt och längtar lite efter nästa tillfälle som är i Sverige i mars. /Ha det! JANNE

måndag 19 januari 2009

Rapport söndag 18 januari

Kamp mot klockan… Arbetet går himla bra eftersom eleverna som ska göra arbetet är så duktiga. Det är nio nya i ensemblen, men ändå så är det redan relativt tight. De lärare som engagerar sig har sina roller. Själv sköter jag antecknande och ändringar i manus, skriver scenplaner, rekvisita mm. Det är norske Arve som regisserar tillsammans med svenska Roger. De gör ett bra arbete även de. Nu har vi repeterat en hel del och det börjar kännas rätt bra. Det är dock lite svårt att komma in i det spanska tänkandet. Tre timmars lunch må vara en sak, men man är så oorganiserade så att man får ”krupp”. Lördagen spenderade vi mer eller mindre med att stå och vänta. Först väntade vi i katedralen, sedan vid ett kloster. Allt för att lyssna på en guide som knappast talade engelska och titta på saker som var intressanta i 10 minuter. Repetitionerna kom inte igång förrän efter 16.30 och då var ändå inte alla saker på plats i salen heller. Alltså tappade vi 6-7 timmars repetitioner. Vi behövde egentligen tiden på scen inför föreställningen istället. Det är premiär på tisdag och i nu är det söndag kväll och klockan börjar närma sig åtta.

Idag hade vi för övrigt lunch på en mysig restaurang, en av de få som höll öppet eftersom det är söndag. Vi åt fem sex små rätter efter varandra under två timmar med samtal och skratt. Att äta tillsammans är ett trevligt sätt att utveckla samarbetet oss vuxna emellan. Sammanlagt är det en 11-12 vuxna som är engagerade, mer eller mindre. En del talar knappt engelska men deltar ändå. Vi är faktiskt lärare från fem olika länder som ska dra åt samma håll. Vi har ganska olika skolkulturer och hierarkier. Det är t ex bara rektor som kan låsa upp skolan här nere. Efter premiären på tisdag är onsdag resdag. Då far vi från Alicante till Zürich. Sedan vidare till en liten ort som heter Hochsdorf för nya repetitioner och uppträdande. Då kommer alla, även lärare bo i familjer. Nu bor vi på ett trevligt hotell mitt i Murcia, Hotell Zenit, en halvtimmes promenad från skolan strax intill teatern där uppträdandet äger rum. Det är inte bara arbete, en del shopping hann vi med i fredags och så kan vi gå och ta en öl efter arbetet på kvällen. Umgänget och det sociala är en viktig del av projektet. Samarbete kräver att vi trivs och lär känna varandra. Vi måste ha kul också så vi orkar engagera oss…

torsdag 15 januari 2009

apropå projekt

Jaha då ska man krypa ner i sängen i Spanien.
Vi åkte vid ett-snåret idag och befinner oss nu i Murcia, Spanien. Det känns verkligen lyxigt att få komma ut och resa med eleverna och uppleva en massa nya saker. I morgon har vi inget inplanerat eftersom arbetet börjar på lördag. Så vi får slå ihjäl tiden med lite rundturer i city.
Vi lämnade över tjejerna till sina värdfamiljer när vi kom fram och själva har vi checkat in på Hotel Zenit (som är riktigt bra).
Resandet och att få dessa upplevelser känns vekligen som en bonus även om vi kommer att ha fullt upp hela veckan när jobbet med musikalen sätter igång. När vi var i Turkiet i höstas såg vi knappt solen, än mindre blev solbrända eftersom vi befann oss i en aula nästan hela tiden. Men det spelar ingen roll eftersom både lärare och eleverna får ut så mycket av hela projektet. Vi träffar andra lärare och elever, ser nya skolor och städer och dessutom ser vi nya sidor hos eleverna som deltar(och dom hos oss). För eleverna blir det ett lyft också både i själva projektet och i övriga skolarbetet.
Tänk om man kunde få med fler elever... Det vore verkligen en höjdare... /JANNE

lördag 10 januari 2009

Årets första

Jaha, då var skolåret igång igen då. Tionde jullovet avklarat.
Tänk att det gått så lång tid sedan man lämnade universitetet. Jag började jobba den 1/2 1998 i Sundsvall. Nyexad och oerfaren fick jag ett "grav-vick" på Åkersviksskolan (som enda behöriga SO-läraren i de fyra arbetslagen). Minns att jag fick två kandidater redan första terminen, suck det var jag nog inte redo för. Fast mitt äventyr i Sundsvall tog slut redan efter nio månader; dels eftersom de betalade så dåligt, men även familjeskäl ledde till en flytt tillbaka till Eskilstuna igen efter ett par år på "flykt". Det är länge sedan nu.

Nu befinner vi oss i 2009 och man är inte längre en gröngöling på vingliga ben. Det är skönt måste jag säga. Fast det tog nästan fem år innan jag kände mig trygg i lärarrollen, det minns jag. Fast ibland så känner man sig fortfarande som om man var ute på gungfly ibland... Det är bra annars kanske man stannar upp lite och stagnerar.

Hur som helst, på torsdag är det dags för vår andra resa i projektet. Denna gång till Spanien och sedan Schweiz. En förhoppnigsvis givande tripp med fyra elever och två lärare. Vi kommer att spela upp musikalen först i Murcia, Spanien sedan i Hochsdorff i Schweiz. Det är väl endast två lediga dagar på hela resan. Första fredagen har vi frit i Murcia och sista lördagen är det tid att se Schweiz. Resten av tiden är det repetitioner och slipning av föreställningen. När vi spelade den i höstas i Gaziantep, Turkiet var genrepet lite si och så medan den stora premiären blev riktigt bra. Nu har det bytts ut en del elever och ändrats en del i manus så det blir att börja om att repetera allt från början.

Det är verkligen skitkul att delta i sådana projekt. Vi hade ett projekt för något år sedan tillsammans med bland annat italienska, spanska och rumänska skolor. Då handlade det om den perfekta staden och den perfekta skolan. Jag åkte tillsammans med fem elever och två andra lärare till Rumäninen, vilket var en upplevelse. Det är givande för både elever och lärare. Det är skönt att få nya idéer och erfarenheter. Projektet är som sagt tvådelat. En musikal och en webb-tidning. Kolla in hemsidan: http://www.eskilstuna.se/templates/Page____106371.aspx

För övrigt anser jag att Israel ska tvingas upphöra med sin terror och sina övergrepp mot civila i Gaza. Borde förresten inte Sveriges Davis Cup-lag ge f-n i att möta Israel? Men det är väl ingen tåga i rikemanssportens utövare...
"Stoppa matchen!"

/JANNE