Onsdagstankar

Alla människor har lika värde, en självklar fras som vi också arbetar med och resonerar kring i skolan.

Men handen på hjärtat: stämmer det?

Det fanns ett humorprogram för några år sedan som hette Döda danskar räknas inte. Programmet utspelade sig, om jag minns rätt, på en nyhetsredaktion. Rapporter om dödsfall utomlands gällande danskar var inte intressanta, men om en svensk var med då blev det nyhetsvärde... Ungefär som i verkligheten vid en jordbävning i Asien och hundratals döda= Inget nyhetsvärde. En svensk (kändis) som stukar foten under skräcknatten på fina hotellet vid jordbävningen= Nyhetsvärde...

Eller som Maria-Pia Boëthius skriver i sin krönika i ETC 26/2009:

"Det var en stor tragedi när Airbusplanet från Rio till Paris oförklarligt försvann i vågorna och över 200 personer dog. Sedan dess har väldiga resurser satts in för att spåra planet och förklara olyckan. Den brasilianska kustbevakningen, brasilianska experter, franska atomubåtar, världens främsta dykare har anlitats. Det är bra. Men samtidigt går båt efter båt med afrikanska flyktingar under i haven runt Europa och Jemen och deras död i haven möts med beklagande en axelryckning. Ibland får man känslan av att det var bättre att de dog än att de nådde Europa och ställde till ytterligare problem. Alla människors lika värde..."

Det är värt att tänka på.
Är det den värld vi VILL ha?

Man kan fortsätta i långa diskussioner om de orättvisor som vi faktiskt lever under... Jag återkommer.../J

Tisdag

Vädret fortsätter vara strålande. Skönt att vara ledig.

Läste ut Alvtegens Saknad i helgen.
Kunde inte sluta läsa och låg vaken länge i söndags natt...
Den var spännande, men kanske inte lika rafflande som en del andra av hennes böcker.

Ha det/J

En bild säger mer än tusen ord...

Sommaregn över Värmland på midsommarafton

Närbild efter sommarregn i Arvika midsommardagen.

Boktips igen...

Skuld var en mycket spännande bok. Jag läste klart den i går kväll. Det är länge sedan jag plöjde en hel bok på en kväll. Fast Alvtegens böcker Skam, Svek, Skugga som jag läst tidigare har alla samma kittlande spänning.

Jag som gillar deckare kan inte annat än rekomendera även Alvtegens böcker.

Jag gillade även Helene Turstens Det lömska nätet, även om den var lite "lättare".

Skönt med sommarlov och bra böcker...

Ha det!/Janne

Sommartankar

Nu börjar sommarkänslan komma ifatt en på något sätt. Första veckan kändes det som om man var lite zombie light faktiskt.

Försöker läsa en del på lovet. Började med Karin Alvtegens Skuld idag. Läste ett kapitel och sedan var jag fast. Verkar vara en lovande bok. Annars vill jag slå ett slag för isländska deckarförfattaren Arnaldur Indridason. Läste nyligen ut den sista i raden (femte boken) om polisen Erlendur i Reykjavik. Mycket bra och spännande utan att det är en massa blod och action. När jag läser blir jag nyfiken på vad som hänt och har svårt att sluta läsa.

Indridason har gett ut fem böcker (i pocket) om polisen Erlendur.
Dessa är:
Glasbruket, 2003
Kvinna i Grönt, 2004
Änglarösten, 2005
Mannen i sjön, 2006
Vinterstaden, 2008.

I böckerna väver han ofta ihop olika tidsepoker eller människor som på ytan inte har med varandra att göra. Mannen i sjön väver t ex ihop DDR med Island på 50-talet och en händelse i nutid. Den var nog bäst av de fem. Men Vinterstaden är också riktigt bra. Nu ska jag faktiskt gå och sätta mig på altanen och gå vidare in i Alvtegens Skuld.

Ha en trevlig helg!/Janne

Sommaraktiviteter

Sommarlov för tillfället, därför är hjärnan inställd på triviala ting mer än pedagogik och skola...

En bild från den sjösättning av barkbåtar vi hade i Skiren-Kvicken (skogsområde utanför Eskilstuna) för några veckor sedan. Det börjar bli dags att se om de ligger kvar och guppar vid strandkanten. Ett givet pick-nick-mål kanske? Man kan grilla och mysa där vid sjön.

Det är detta jag sysslar med för tillfället, att ha lite pick-nick med min dotter... (skönt att ha sommarlov). Idag var vi i Rinmansparken och testade den nya lekparken där med vattenlek och klätterställningar i form av molekyler... Riktigt bra lekpark. Blött men kul...

Ha det/Janne

idétorka...

På skolan hade vi eleverådets femkamp i maj.
Vi har i vårt arbetslag blå som lagfärg.
Alla klär sig i samma färg och hejar på sitt lag.
Kampen går egentligen på läktaren, men vi vann inte i år heller...

Jag var hejarklacksledare....
Det är kul att klä ut sig ibland.


Ha det! /J

LÄSVÄRT

Läste ett bra, men lite skrämmande inlägg hos christermagister.
Scientologerna är visst på offensiven i södra Sverige. Tröttsamt faktiskt.

Det kanske är dags att återinföra "nya religiösa rörelser" i planeringen...
Det är ju ett tag sedan jag arbetade med det. Jag brukade göra det i niorna under ett par år, men sedan kom det andra saker som jag valde att fokusera på.

Följ länken och läs:
http://christermagister.wordpress.com/2009/06/21/scientologi/

Ha det/J

Boktips för hängmattan

Jag var och firade midsommar hos kompisar i Värmland. Råkade hitta en intressant bok i bokhyllan. Kunde inte låta bli att börja läsa, sen var jag tvungen att låna hem den. Intressant läsning (speciellt för en som avskyr McDonald's)...



Köp och läs:
Snabbmatslandet - Ett mål för McWorld
av Erik Schlosser, ORDFRONT förlag. Finns som pocket för under femtio spänn!

I boken beskriver han hur snabbmatskulsturen får fäste.

"Smaken och doften på din hamburgare och dina pommes frites tillverkas kemiskt på särskilda »smakfabriker«. I Snabbmatslandet gör Eric Schlosser en fascinerande resa i snabbmatens hemland USA. Han granskar den minst sagt tvivelaktiga processen kring produktionen av snabbmat, men han tar också en titt på själva fenomenet. Snabbmat är inte längre en enbart amerikansk institution, det har blivit en global företeelse med 28.000 McDonald's-restauranger över hela världen. Vad som började med några enstaka restauranger i Kalifornien efter andra världskrigets slut, har förvandlats till ett förödande effektivt strömlinjeformat snabbmatskoncept. Det har lett till en värld där mindre aktörer slås ut av de stora kedjorna, där snabbmatsföretagen kommit att stå som symboler för globaliseringsprocessen, och där en epidemi av övervikt breder ut sig i kölvattnet av burgare och friterad kyckling. Läs Snabbmatslandet och en Big Mac kommer aldrig att smaka som förr." . Källa: http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9173249726

Hur som helst, läs den! / Janne

Sommartankar

Happy Faces, Dublin, Irland sommaren 2007.

Happy faces, it's summer time...:)
Jaha, då är man ledig ett tag då... SKÖNT!
Alla borde ha sommarlov. Fast nästa sommar ska jag anmäla mig till sommarskolan så man får en extra slant till semestern. Varje gång de frågat har jag känt: "Nä inte en chans att jag arbetar på lovet!". Men de arbetar halva dagar till hel lön, små grupper av elever och väldigt lugnt på skolan. Rent paradisiskt jämfört med vardagen. Så därför har jag tänkt om.

På dagis är de nog nöjda med lärar-föräldrar. Varför? Jo, därför att vi uppehåller en plats och betalar full avgift, men vi får inte utnyttja den eftersom vi inte arbetar. Alltså, åtta veckor med ett barn mindre i gruppen. Om det då finns fler lärar-föräldrar blir det ju en himla bonus... Fast, det är ju personalen väl värda. De sliter ju med ganska stora grupper hela tiden. Men det blir lång tid utan att träffa kompisarna och ha "gamla" rutiner kvar. För hur kul är det att umgås med sin pappa var eviga dag på lovet? :)

Träffade en annan sommarledig lärare från min skola idag. Pratade vi skola? Jo, som vanligt. Man är skadad... Hur som helst, ha en trevlig midsommar!
Janne

Rum för lärande?

Vi pratar ofta om miljön i skolan. Vi saknar än det ena än det andra. Ja, eller så städas det INTE i klassrummen, töms inte papperskorgar osv. Läste en blogg som bara talade klarspråk.
Jag måste citera och tipsa om en läsvärd sida:

"Jag ser mig omkring i klassrummet och förstår genast varför det klottras. Det är redan så fult och slitet. Skomärken längs väggarna, gammalt klotter och ristningar, gardiner som är på väg att lossna. Det finns ingenting i rummet som säger “välkommen, vi vill ha dig här”. Visst ska en duktig lärare kunna undervisa var som helst, men ett klassrum visar tydligt vad det är som ska ske i rummet, vilka personer som ska vara på vilka platser. Rummet säger också något om vilket värde man sätter på de som ska vistas i rummet. Det finns inga pengar till upprustning. Det är därför eleverna jobbar ideellt med att göra dörrmattor som säger “sug kuk” istället för “välkommen”."

Läs mer: http://metabolism.wordpress.com/2009/03/24/klotter/

Sommarlov... men ändå planer för hösten...

Stenstaty från Vigelandparken i Oslo, som var förra sommarens semestermål. Värt ett besök.

...har redan börjat fundera lite på upplägget inför hösten, :-) men bara lite...
Två nya sjuor, suck - kan vara jobbigt. En av dem är fotbollsklass och jag vet ju att de kan vara lite "röriga" ibland. Har som vanligt ingen långsiktig planering - kanske borde jag ha det? - ja, eller så litar jag på att det fungerar som det brukar när man gör upp planerna lite efter vad som sker och hur klassen fungerar. Men det blir väl lite "uppfostran" som vanligt första tiden. Man måste lära dem hur man beter sig, vad man ska göra i skolan och andra basic-prylar.
Ibland blir man förvånad över vad de har för självbild och motivation, eller brist på självbild och motivation... Hur som helst... Jag funderar på att använda fotbollen som utgångspunkt i fotbollsklassen. Genom att läsa och lära om ett av Europas topplag t ex Real Madrid eller Juventus hoppas jag knyta upp kunskap om landet, kulturen och annat. Man kanske kan kräva en redovisning som innehåller cirka 1/3 om laget, 1/3 om landets geografi samt 1/3 om landets kultur, mat, musik och historia.
Sen lär man väl arbeta med lag och rätt lagom till att de ska på "Känn dig trygg, förebygg" då de träffar polisen mfl nere i Munktellarenan. Regler och normer är faktiskt ganska kul att arbeta med. Sen får vi väl se, men att arbeta med kartor brukar vara bra. Man kan ju börja med Eskilstuna. Alltså; tre arbetsområden börjar utkristallisera sig...
Sen är det ju åttor och nior som ska planeras också.
Det ordnar sig...
Nu ska jag snart ta sommarlov...



Ha det!/JANNE

Jaha, då var man framme vid målet...

Jaha, nu var betygen satta. Det gick väl som vanligt utan större problem. Det svåra är att inte låta känslorna styra utan att man faktiskt utgår ifrån det som vi ska bedöma, inte ifall eleven kämpat eller inte. Det är ju kunskap och förmåga, inte arbetsinsats eller flit som ska bedömas.

Visst är det positvt om en elev har ett trevligt uppträdade, men det är ju inte viktigt i slutändan när det gäller betygen. Fast, en elev som är trevlig har ju på något sätt lättare att nå högt eftersom i bruset av 30 andra är det lättare att få handledning och stöd än om man är dryg och busig...Må vara rätt eller fel, men verkligheten är ju sån.

Egentligen ska eleven veta sitt betyg med utgångspunkt i de instruktioner och omdömen som delats ut under året. Kan de målen så vet de ju vad som krävs. När jag gick i skolan var det mer av ett lotteri, ingen visste vad som krävdes, alla bara gjorde sitt bästa och hoppades man fattat uppgiften rätt. Det var ju inte så bra. Klart bättre när de i förväg vet vad målet är och hur man når dit.

Hoppas att det går bra för mina nior nu när de försvinner. Mitt jobb är gjort...Lycka till!

Trallala/JANNE

Gymnasiet, ja det är ett steg tillbaka!

Jag fick en mycket tråkig kommentar till ett tidigare inlägg.
Måste bara citera Frida som skriver:

"Jag kan ju säga att samhällslektionerna på gymnasiet är precis motsasen från dina lektioner. Det gäller att plugga in en massa ord och fakta, inget mer. Jag själv har tappat lusten totalt för samhäll för att det är så sjukt ointressant och jag blir inte motiverad för att plugga. Jag gjorde nyss ett höjningsprov som gav mig mvg, men känns inte mer värt än ett g. Frågorna var platta såsom "nämn 3 ideolodiger och sju partier". Detta representerade alltså mvg... Vi jobbar ingenting med egna tankar och grejer längre och jag längtar tillbaka sjukt mycket. De gånger lärarna har föreläsning är det sjukt ointressant utan hjälpmedel och håller på i en timme. Nej, det är som att gå i sjuan igen, till och med sexan. Man lär sig inget, pluggar bara in allt för stunden."

Varför är det så? Samma visa gång efter gång. Elever som är missnöjda och som vill ha ut mer av sina lektioner, bättre undervisning och goda resultat. Det är inte någa latmaskar som gnäller. Nä, det är ambitiösa elever som tappar sugen när de börjar gymnasiet! Elever som ställer KRAV på undervisningen och som VILL nå högsta målen, det är ju rena drömmen. Varför låter ni det gå till spillo? Om jag vore rektor på gymnasiet (eller på högstadiet) skulle jag ha HÖGA kvalitetskrav. Skolan ska vara bra, den ska inte duga... Om man inte strävar efter att eleverna ska utvecklas och bli sporrade, utmanade eller engagerade, är det inte dags att byta yrke då?!

fortbildning ÖPP

Idag är jag i Örebro och fortbildar mig till instruktör i ÖPP, alltså Örebro preventionsprogram - ett sätt att minska supande och andra destruktiva beteenden.
Varför är det inte fler lärare här?
Att arbeta med ÖPP fungerar uppenbarligen ganska bra och det ger effekt trots en liten insats från oss (lärare). Genom 15-20 minuters genomgång varje föräldramöte med efterförljande samtal mellan föräldrarna kan man förändra. Ett arbetssätt värt att ta reda på mer om... /Janne

kultur?

...bara för att det är är kul:
http://lumaol.wordpress.com/2009/05/14/tid-for-snabba-och-enkla-losningar/#comments

Återigen tankar om betygssättning

Recycling av inlägg ;-)

Tidigare har jag skrivit:

"Att betygssätta allt ter sig i mina ögon absurt! Därför måste man som lärare värdera betydelsen av utveckling och upplevelser snarare än att sitta med en matris och sätta betyg på allt! Man kan inte mäta allt och om vi fokuserar på att mäta så blir det som att rabbla Katekesen i folkskolan för hundra år sedan åter igen..."

Inför betygssättningen känns det återigen som tänkvärt... Det är ju nu som många upplever betygsstress, inte bara elever. Men egentligen - borde det inte vara ganska självskrivet vilket betyg eleverna har, eller bör ha. Efter tre år på högstadiet borde bilden av elevens förmågor vara klar, men visst det är inte alltid så lätt att välja mellan Vg och MVG ibland... Man vill ju inte sätta snäll-betyg... Så lite svårt blir det iaf.

Men hallå, det är 2009!

Berättelse ur verkligheten...
Hade besök idag eftersom min dotter fyllt år. Kalas i efterhand.
Hur som helst. Förra veckan målade jag och min dotter tånaglarna med nagellack, snyggt rött faktiskt... Lite kul och "varför inte?" Det som är hela grejen med detta inlägg är kommentaren som nagelmålningen fick. "Gästen" berättade att när hon målade naglarna på småpojkarna på dagis blev papporna upprörda (?!) och började raljera om "bögfasoner" och annat.
Det är ju för fan inte klokt, hur fungerar hjärnan på dem?
Klarar man inte att ens lille son målar sina tånaglar röda med nagellack på kul. Om sonen nu vill ha röda tånaglar, vem bryr sig? Är vuxna människor inte mer toleranta än det, är respekt för andra människor bara en tunn fernissa. "men nää, jag har väl inget emot bögar alltså, men gäller det min egen son, nä då fan...!"
SUCK!
Bara för det blir det ännu roligare att måla tånaglarna i fortsättningen ;-)
Kanske läppstift också...................................................nä inte, det vore att utmana ödet :-)
/ha det!

Gynmnasiet - ett steg tillbaka?

Jaha, då har det hänt igen. Jag fick besök av elever som gått vidare till gymnasiet. De klev in i klassrummet med stora leenden och hälsade på. Det är alltid kul med dessa besök. Men det är mindre kul att få höra samma sak igen, som så många gånger tidigare: Samhällsundervisningen på gymnasiet är dålig, läraren är oengagerad, man får inte diskutera eller ifrågasätta, vi får inga vettiga instruktioner osv. Hur kan det komma sig att elever som är högpresterande och motiverade gång efter annan kommer med samma omdöme om gymnasieskolans lärare i samhällskunskap och SO? Gymnasiet borde vara ett steg framåt i utvecklingen, än mer utmanande och än mer utredande och framför allt intressant. Är det så, eller?

Fick i helgen via en bekant höra om en skola i Värmland som till 100% arbetar i projektform, vilket leder till elever som hellre "facebookar" eller pysslar med bilddagboken istället för att arbeta. Trampar vatten är en annan bra beskrivning - man gör något, men man kommer inte framåt! Skolans inställning verkar vara att föreläsningar är stenåldern och projekt är framtiden. Låter inte bra i mina öron. Jag har vid ett flertal tillfällen själv fått förfrågningar om hjälp av elever från gymnasiet som arbetar med projekt, men som inte har en aning om hur man gör och som inte fått handledning i metoder, enkäter och annat. De släpps ut att göra projekt, men de förbereds inte för uppgiften. De vill göra enkäter som inte fungerar eller som finns att ladda hem via CAN osv. Besparingslukten är frän... Ingen lärare, men massor av elever i "arbete"... Handledning är otroligt viktigt, men det tar tid och tid är pengar...
Vissa saker hör hemma här!!!

Undervisning måste som jag ser det innehålla FLERA olika metoder för att engagera och skapa intresse. Klart är att en engagerad lärare som håller en intressant föreläsning är hundra gånger mer värt än en stencil eller en utskriven web-sida. Fram för med föreläsningar med hjälp av modern teknik (smart board, det är framtiden:-).

Min erfarenhet är att om jag gör en intressant och engagerad föreläsning (med t ex en vettig Power Point) så är responsen stor. Om eleverna dessutom kan få ta del av mitt manus eller anteckningar från föreläsningen ser jag i deras loggar/rapporter från föreläsningarna att de både lär sig och skapar nya frågor eller funderingar. Det funkar! Att lära sig rabbla fakta utantill är förlegat, det är nog de flesta överens om och att lära sig att sätta kunskapen i sammanhang och relatera till den är vad vi bör syssla med. Oengagerade lärare skapar oengagerade lever och tvärt om!

VAD TYCKER DU? skriv och reagera!

Hej Gud, varför finns det religioner?

Hej, har precis haft en riktigt kul lektion i religion i vårt religion-tema.
Vi hade en gruppövning där eleverna skapat en ny modern religion för 2000-talet. Utgångspunkten för varje grupp var: Vilka är ERA behov?

De hade kloka tankar om att deras nya religion skulle ge dem styrka inombords, en säkerhet och trygghet. I religionen skulle man söka stöd i olika skeden i livet och deras bild av det gudomliga var omväxlande. Man kunde t ex chatta eller e-posta Gud/-arna, några valde jultomten som bilden av Gud. Gud var som en kraft, "Saken" som bara fanns där i den form som människor behövde och gav det stöd som människor önskade. Eller så fanns det gudomliga som en hemlig kompis som gav tröst och stöd, en Gud som lever i en själv. Kyrkan skulle för en grupp vara "som ett café där man kan chilla och umgås, inte en stel och kall kyrksal" osv.
Många intressanta synpunkter och det jag ville att eleverna skulle fundera på var ju religionens betydelse i livet för den som tror, vilken religionens funktion är och kan/bör vara.
Lite religionssociologi sådär i åttan... ;-)
Under lektionen hade jag två gäster i klassrummet, eller gäster?...de deltog i arbetet med eleverna. Den ena är präst och den andra ska bli präst. Roligt med annan input tycker jag.
Vi samarbetar för övrigt en del med henne (prästen alltså) när vi läser religion.
Som agnostiker/hedning kan det vara bra med lite "gudomlig kraft" i klassrummet ibland :-).

Fick för övrigt höra om en religionlärare på högskolan som på fullt allvar menade att man måste vara troende för att vara en bra religionslärare, vilket trams! ELLER?

Kolla uppgiften vi arbetade med?
nvänd den gärna och kom med feedback om du vill.
Finns att ladda hem på vår hemsida: http://www.eskilstuna.se/templates/Page____173270.aspx
/Janne