lördag 23 maj 2009

Återigen tankar om betygssättning

Recycling av inlägg ;-)

Tidigare har jag skrivit:

"Att betygssätta allt ter sig i mina ögon absurt! Därför måste man som lärare värdera betydelsen av utveckling och upplevelser snarare än att sitta med en matris och sätta betyg på allt! Man kan inte mäta allt och om vi fokuserar på att mäta så blir det som att rabbla Katekesen i folkskolan för hundra år sedan åter igen..."

Inför betygssättningen känns det återigen som tänkvärt... Det är ju nu som många upplever betygsstress, inte bara elever. Men egentligen - borde det inte vara ganska självskrivet vilket betyg eleverna har, eller bör ha. Efter tre år på högstadiet borde bilden av elevens förmågor vara klar, men visst det är inte alltid så lätt att välja mellan Vg och MVG ibland... Man vill ju inte sätta snäll-betyg... Så lite svårt blir det iaf.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag sätter ju aldrig betyg, därför är jag nyfiken - Diskuterar ni i kollegiet hur att sätta betyg? Om ni är osäker på ett betyg VG eller MVG, diskuterar ni det då med andra för att få lite annat "tänk" till ert eget? Var ligger det svåra i att sätta betyg?
Och fram för lite mer nagellack och lite parfymstänk =)

Janne sa...

HEJ
Jo, vi brukar resonera kring enskilda uppgifter ganska ofta. Jag samarbetar med svensk-läraren ganska tätt och vi har då en relativt likvärdig uppfattning och förståelse för respektive elev. När det gäller de högre betygen så stämmer förmågan även ganska bra in på NO så då kan man resonera kring FÖRMÅGOR (inte resultat)eftersom kriterierna handlar om förståelse och tillämpning ganska mykcet. Om jag är osäker på en uppgift, en uppsats eller ett brev (vad vi nu gjort) så låter jag min SO-kollega läsa och komma med ett omdöme. Vi brukat inte vara så lång ifrån varandra, men det förutsätter ju att man har tydliga mål, kanske framför allt att eleverna har det...
Svårigheten är att man kan bli "blödig" om en elev kämpat och varit flitig, men inte kan eller förstår. Då skulle man vilja sätta ett litet g... Annars är det egentligen ganska enkelt eftersom vi arbetar med/pratar om målen en del. Fast en del elever som inte gör något under terminen men kommer med en lunta i slutet av terminen, de gör det svårare eftersom man inte sett processen.