Sista lektionen för i år.

Så sitter vi här med det sista testet för i år i religionskursen på Ekonomiprogrammet. Eleverna skriver och resonerar om vad som är rätt och fel utifrån etiska modeller. Detta gör vi den sista dagen innan avslutningen. Vi kör verkligen ända in i kaklet. Kursen fortsätter ju dessutom efter jullovet, och om det varit en kurs på en termin hade den fortsatt till den 17 januari innan terminen bryter.


När jag arbetade på högstadiet minns jag med vånda den stress och oro som infann sig de sista veckorna i december på grund av att alla betyg och annat skulle vara satta redan den 13-14 december, vilket gjorde att all undervisning var tvungen att vara "klar" nån vecka innan så att vi hann bedöma allt och sätta betygen så att administrationen skulle hinna med sitt jobb. De veckorna som var kvar efter det handlade inte om bra undervisning längre utan mer om att ha "verksamhet" med eleverna. Alla elever visste att betygen sattes den 14:e, så efter det kunde man "chilla". Lärarna stressade ihjäl sig och hade ingen energi till att genomföra några fantastiska lektioner de sista två veckorna, vilket gjorde att det försvann ganska många lektionstimmar. Dessutom var känslan av att man skulle få hjärtinfarkt allt för påtaglig i vardagen...


Jag minns att vi, på min förra skolan, förslog att vi skulle lämna ut betygen i januari för att kunna arbeta fram till skolavslutningen med lektionerna och sen i lugn och ro sätta betyg, men det gick inte för sig. Detta trots att vi genom att lägga ut en extra studiedag före eller efter lovet skulle möjliggöra att bedriva undervisning på "riktigt" fler hela dagar än att syssla med "uppehållande verksamhet" i två veckor i slutet av december. Även om det är trevligt med julfilmer, lekar, julpyssel och fika så är det kanske inte det mina lektioner borde handla om.


Så ja, att ändra på detta skulle förmodligen ge en enorm lättnad i arbetsbörda och minska stressen för lärarna samtidigt som kvaliteten på undervisningen skulle öka. För ärligt talat, vad är problemet med att eleverna får sitt betyg i handen vid vårterminens skolstart istället för på avslutningen ?

Fredagstankar

https://www.youtube.com/watch?v=HMQkV5cTuoY
Favorit i repris.

Att få in Kants kategoriska imperativ i en låttext är snudd på genialiskt...
"Hey, you dickheads, take a good look at these legal citizens of the Bundesrepublik Deutschland in the year of 2016. It is perfectly legal for them to do whatever the fuck they want to do, you stupid shit for brains. And do you want to know why, fuckface? Because they are fucking human beings, like you and everyone else. Have you heard of the categorical imperativ, asshole? Read Kant, you Cunt!"...

Den uppmaningen kanske behövs på fler håll än i denna fantastiska musikvideo av Jan Böhmermann...
Vad är det Kant påstår då? Jo att vi ska handla endast på så sätt att den moral som vi anser gäller oss själva, är rimlig att tillämpa som en allmän etisk lag som gäller för alla...

Utan att jag egentligen har allt för mycket att göra eller att vardagsstressen inte är tydlig så finns det en underliggande känsla av att det är något jag glömt eller som borde göras, eller att det inte är tillräckligt bra det man planerat - som en gnagande oro.
Mentorskap, hjälpa hemlösa elever, stödundervisning, kontakt med Elevhälsan eller hålla koll på närvaro och rapportera till CSN etc tar också energi.


Det är något som inte stämmer när man har svårt att somna och sen ändå vaknar tidigt varje natt. När man glömmer saker ifall de inte skrivs upp eller programmeras in i mobilen. När ögonen känns trötta klockan halv nio och när man längtar till nästa helg, eller kommande lov. Ja, det är väl ett tecken på att det inte står helt rätt till.


Skönt att man inte är ensam. "Det finns ingen tiger!" så ta det lugnt, du behöver inte pumpa adrenalin eller springa, det är ingen fara alls - bara lite oro över saker som är svåra att påverka, ingen som ska äta upp dig! En sak i taget, beta av, lägg åt sidan. sen blir det säkert bättre!

Ibland är det inte lika kul.

När man har elever som är 18-19 år men som inte förstår hur man arbetar med en uppgift. Snarare elever som inte orkar eller vill. Dock ska det klagas att tiden inte räcker eller att man har många uppgifter, vilket är ett resultat av att man inte arbetar med sina uppgifter...

Att bara sitta av tid och tramsa på 90% av lektionerna - så trist.
Svårt att motivera sig att vara engagerad och bra som lärare.

Tisdag morgon

Livet förändras ständigt. Saker händer och människor kommer och går. Lov och ledighet i all ära, men det är i jobbets rutiner som jag finner den bästa stabiliteten på något sätt. Ganska skönt att gå efter ett schema, en läroplan och veta vad man förväntas göra. Det kanske inte är lika lätt i vardagen hemma...Det som är läskigt är att en termin är så himla kort. Nyss började jag på byggprogrammet och startade upp en handfull kurser i olika ämnen, strax är det julavslutning och kurser ska avslutas och betyg ska delas ut.
Jag har en grupp i geografi 100p, vilket innebär två gånger i veckan under hela läsåret. Jag kan ju klart erkänna att jag inte känner mig helt trygg i den kursen eftersom det är första gången och geografi är mitt "sämsta" ämne sett till utbildning. Fast det har inte varit så enkelt att genomföra historia 50p i två byggklasser med ganska låga förkunskaper och ett visst motstånd till teoretiska studier. Där spelar mängden poäng och lärarlegitimationen mindre roll - det är svårt ändå.

En vecka till tar slut och här sitter jag i ett tomt arbetslag med hög musik och min dator som sällskap medan pappershögen krymper och tankarna formar någon typ av reflektion kring veckan som gick.

Det är svårt att greppa hur stor skillnaden mellan de olika programmen är i fråga om hur man är van med läsande, skrivande och analytiskt tänkande. När den ena gruppen gräver djupt i sin själ för att skriva 450 ord häpnar den andra gruppen över att man inte får skriva mer än 1800.

Förmågan att läsa och vanan med böcker, tankar, argument och bokstäver, likväl som kreativt eller kritiskt tänkande bygger vi ju upp på mycket lång sikt från det att barnen börjar tala. Jag glömmer ibland bort att dessa skillnader finns och har en historia, men påminns ganska ofta då jag möter eleverna. Utmaningen är att anpassa sig efter det utan att förenkla för mycket för de som har svårt. De ska ju läsa "samma" kurser trots allt, vilket kanske inte är rättvist.

Förresten så dömdes läraren som skickade sex-sms till sin elev för sexuella trakasserier. Dagsböter och skadestånd. Tack domstolen.

Nu stänger jag "butiken" och kilar till gymmet innan det blir fredagsmys i soffan. TREVLIG HELG!

Börjar om på ny kula.

Startar om besöksräknaren eftersom den förra slutade funka...

Fredagen den 21 september

Fredag och reflektion över veckan som gått.
I veckan var det rättegång mot en lärare i Eskilstuna som utsatt ett flertal flickor för mycket olämpliga sms likväl som rena sex-trakasserier. Jag blir så jävla arg och besviken. Arg på idioter som inte fattar hur förbaskat motbjudande det är att sexualisera skolelever - eller elever i allmänhet- och försöka skapa olämpliga relationer eller inleda sexuella relationer med dem. Det är BARN för i helvete!
Jag blir så förbannad på människor som får ta del av misstankar om att detta sker, som får höra vittnesmål och se screen-shots, men som väljer att titta åt andra hållet, som väljer att tiga och som INTE STÄLLER SIG PÅ OFFRETS SIDA och som dessutom har mage att ifrågasätta offret om hen inte VÅGAT berätta vid tidpunkten för brottet (övergreppet). Skolpersonal, oavsett det är lärare eller rektorer, förtjänar att anmälas och granskas för sin ignorans och flathet om de gör det. Det är farligt tillika skrämmande om det sprids en tystnadskultur på en skola så att eleverna inte känner att det är någon mening att tala, eftersom ingen ändå lyssnar.

Fredagen den 4 maj

Varför är det ytterligheter som regerar i samtiden?

Jag ser omkring mig i skolan, och utanför den också, hur det är allt mer polariserat. Det sker på olika områden. Ett av dem är jämställdhet och sexualitet. Där står på den ena sidan #metoo och på den andra porrindustrin.

Den ena sidan står för allas lika värde, rätten till sin kropp och respekt för varandra och det är en anda, eller rörelse, som har vaknat till liv i svallvågen av sexuella övergrepp och patriarkala strukturer som förtyckt och nedvärderat kvinnor. #metoo handlar, som jag ser det, om en sund reaktion som vill ha något bättre, något rättvisare och mer humanistiskt (där varje människa har lika värde och respekt för individens egenvärde).

På andra sidan står porrindustrin som allt mer bygger på övergrepp och en kvinnosyn som har väldigt lite att göra med en människosyn - man reducerar kvinnor till sexuella enheter som ska tillfredsställa män. Det påminner en del om hur nazisterna avhumaniserade judar och andra "icke önskvärda" genom att tala om enheter, kackerlackor, landsförrädare etc. istället för att ge dem mänskliga egenskaper eller roller.

Vi såg "Pornland - how porn hijacked our sexuality" på jobbet för ett tag sedan som en del av skolans jämställdhetsarbete. Utgångspunkten var att vi som möter tonåringar behöver förstå hur den värld som de möter på nätet ser ut innan vi pratar om jämställdhet, porr, sexualitet etc. Det ser inte ut som det gjorde på 80-talet med lite naket och lite sex, nej verkligen inte. Dagens internetporr är på en helt annan nivå.

Jag måste säga att jag mådde fysiskt dåligt efter filmen, faktiskt i flera dagar. Även om de korta klipp som visades var "blurrade" så gav den våldsförhärligande, övergreppslika, våldtäktsförhärligande bilden av sexualitet tillsammans med budskapet och den undersökning som dokumentären stödjer sig på, mig känslor av äckel. Allt som #metoo står för i form av ömsesidighet, respekt, lika värde känns som fullständigt osannolika värden i porrens värld. Ett nej är inte värt något utan med tvång kan man få sin vilja igenom.

När porrindustrin i sin iver att skaffa framtida kunder, försöker lära upp de intet ont anande tonåringar som googlar "porr" att "det här är vad varje riktig man vill ha" så är det lätt att hålla sig för skratt. Om det är den synen på kvinnor och sig själva i relation till sin sexualitet så är det mycket illa. Jag har knappt ord för att uttrycka hur illa det blir. I porrens värld finns kvinnan till för mannens njutning, inte för sin egen. Hon är reducerad till ett redskap - en icke-person. Det påminner mig om hur en viss D Trump uttrycker sig om kvinnor att man ska "Grab them by the pussy", vilket visar upp en vidrig kvinnosyn. En kvinnosyn, som för mig också blir en manssyn som står i total motsats till alla humanistiska ideal som finns att tillgå. Det säger ganska mycket om dig som man ifall du tar dig rätten att kränka, förminska, förnedra, plåga, utnyttja kvinnor och samtidigt försöka ursäkta det med att det är en del av manligheten. Om DET är manlighet så vill jag nog går ur eller åtminstone avsäga mig medlemskapet...

Så när vi å ena sidan tillsammans kämpar för ett demokratiskt och humanistiskt samhälle med allas lika värde, med individens rätt till sin kropp och sexualitet i en anda av ömsesidig respekt så bekämpar fienden - porrindustrin - det, ibland med hjälp av det "fria, demokratiska samhället och yttrandefriheten." De försöker med alla medel tvinga in män, och kvinnor, i roller som står väldigt långt från det som i alla tider utgjort basen för vad det är att vara människa. Allt för att göra vinst?

Att vara god, omtänksam och medkännande är för porrindustrin (och macho-kulturen) inget värt, det handlar om att vara egoist och bara se till sina egna behov - och kan man tjäna pengar på det så är det ok även om man exploaterar, utnyttjar och förleder människor (inte bara ungdomar) in i omänskliga beteenden och mönster.

I min värld är det inte ok. Kan vi inte bara bestämma att i är snälla mot varandra?

Vi behöver verkligen resonera om vad manlighet innebär. Kan vi inte vara "man enough" att vara goda och känslosamma? Kolla klippet från Ted-talks och anta utmaningen av Justin Baldoni: https://www.facebook.com/TED/videos/10159681264070652/

/Janne 

Källor/lästips med utgångspunkt i ovanstående...

https://www.amazon.com/Pornland-How-Porn-Hijacked-Sexuality/dp/0807001546

http://dagensbok.com/2009/10/15/zygmunt-bauman-auschwitz-och-det-moderna-samhallet/

http://media.humanisterna.se/pdf/humskola.pdf

#hittatdörren


Då var det officiellt: Jag är gymnasielärare.
Legitimationen har kommit och det visar sig att studierna burit frukt.
Känns sjukt bra. Lagom till påsklovet alltså:-)

En måndag i mars

Terminen formligen flyger fram och ibland känns det som om jag inte riktigt hinner med. Snart - om två veckor - är det påsklov. För min del hoppas jag att det gamla talesättet "det som inte är gjort före påsk bli inte gjort" inte stämmer. Det är som om tiden inte räcker. Religion 1 med gymnasie-elever har verkligen olika karaktär. Det är otroligt olika nivå på elevernas förkunskaper, vilket gör det svårt för mig som lärare eftersom kursen är tänkt att vara en fortsättning på - eller fördjupning av - grundskolans undervisning i religion. De som då saknar betyg - tillika kunskaper - har svårt att hänga med och det är svårt att hitta nivån när man planerar.


En sak att komma in på gymnasiet, men att klara av det är en annan femma. Ofta har jag hört snacket om att "8 betyg räcker för att komma in". Det är verkligen inte nog att ha 8 betyg. Om man inte har en bredd eller en bra grund att stå på blir det svårt. De elever som inte klarat några So-ämnen i nian och som ska läsa t ex religion, historia eller samhällskunskap på gymnasiet får det väldigt svårt. När man som gymnasieelev anser att 3-5 sidor läsning är en allt för stor uppoffring är det som jag ser det ett tecken på att skolan inte lyckats tidigare.


Jag trodde innan jag började på gymnasiet att eftersom de valt sina utbildningar och de är mognare, så skulle också ambition, närvaro och aktivitet vara bättre än på högstadiet, men det verkar som om eleverna i nian är långt mer drivna inför att de ska söka och koma in på gymnasiet, medan många på gymnasiet är relativt ointresserade av det mesta utom deras "kärnämnen". Alltså är ambitionsnivån relativt låg i många grupper, så även aktiviteten och inlämningsfrekvensen.


Det som är kul är att nivån på dem som är duktiga är mycket hög och ger gott om utrymme för kreativitet och djup, medan allt för många befinner sig på "nedre halvan" av betygsskalan eller nivån för arbetsflit och inlämningsfrekvens....

Tisdagstankar 19/12

Snart är 2017 till ända...
Mycket har hänt - både positivt och negativt, men efter (snart) 45hp i religion och historia så är jag mycket nära mitt mål att bli legitimerad gymnasielärare i historia och religion. Sista kursens seminarier pågår på "studentwebben" och första sista tentan är den 2 januari. När den och seminarierna som följer är klara hoppas jag kunna skicka in nya uppgifter till Skolverket och få en ny lärarlegitimation. Ett mål som jag satte upp i början av året är snart nått.
Visst har det stundom varit arbetsamt att plugga, men det har varit både givande och intressant. Förhoppningsvis har det gjort mig till en bättre lärare också.
Att sitta näst sista dagen på terminen och inte vara gråtfärdig av trötthet och stress känns ju fantastiskt. Att arbeta på en kommunal gymnasieskola är en kontrast mot de senaste åren i yrket...

Fredagstankar

Då sitter jag alltså på Rekarnegymnasiet en fredag i oktober och försöker samla mina tankar om de senaste nio månaderna.

I januari slutade jag efter nästan 4 år på ett jobb som gett mig allt för många gråa hår på grund av ständig stress och känsla av otillräcklighet, med ett tryck över bröstet sedan flera månader och med en malande oro om jag ska eller inte ska få en hjärtinfarkt för att börja studera och jobba som vikarie på fängelset och gymnasiet istället. Tanken växte fram att om jag inte gör det NU så fyller jag 50 och sen fortsätter jag som vanligt i 15 år till...om jag inte går in i väggen igen.

Omställningen till studier var dock inte helt enkel, men värd allt besvär och i januari nästa år har jag nått mitt mål - då har jag har läst in de sista 15 hp i historia som saknas för att få behörighet för att arbeta som gymnasielärare i både religion och historia. Att jag redan innan sommaren fick en fast tjänst på gymnasiet var en lyckträff. Nu fyller jag mina dagar med undervisning på språkintroduktion som SO-lärare (4-9) och i flera gymnasieklasser som religionslärare. På kvällar och helger pluggar jag historia och under våren ska jag uppdatera min lärarlegitimation.

Jag går numera till jobbet varje dag med ett leende - trycket över bröstet försvann samma kväll som jag sade upp mig från förra jobbet - och jag känner att jag möter intressanta utmaningar varje dag. Från dem som knappt kan läsa och som försöker starta upp ett liv i Sverige till dem som målmedvetet stretar på för att nå betyget A i Religion 1 och sedan gå vidare till universitetet. Mitt emellan de två ytterligheterna möter jag elever på bygg och fordon som inte riktigt är övertygade om att ämnet religion är "their cup of tea", vilket ger mig en härlig utmaning att skapa både engagemang och prestation. Det blir många positiva möten med ungdomar, varje dag.

Att plugga vid sidan om har varit och är ofta arbetsamt, men det är väldigt givande - tillika roligt. Jag tror att alla lärare skulle må bra av att förkovra sig med universitetskurser under sin verksamma tid. Man växer enormt av ny input, nya kunskaper och det breddar de gamla kunskaperna. (Tänk om det fanns kvartsfartskurser att läsa. En kurs varje läsår. Det skulle höja kompetensen enormt hos oss som yrkesgrupp. Kvartsfart klarar man nog utan att det växer en över huvudet, tror jag. Fast efter ett år av studier ska det bli skönt att läsa skönlitteratur i vår istället...)

Hur som helst... efter att ha kastat sig ut i det okända i våras känns det fantastiskt bra att ha medarbetarsamtal med sin chef och där få både uppmuntran och positiv feedback på det arbete och engagemang som jag lägger ner. För det är ju trevligt att man känner att man trivs och gör ett relativt bra jobb, men när ens elever och chef ser och uppskattar det man tillför känns det ännu bättre.

Ha en trevlig helg!

När det vänder..händer och börjar om

Men se på f-n...nu har jag valt att börja studera (på gamla dar). Så just nu är jag inskriven på två religionskurser och en faktiskt även två historiekurers på tre olika universitet/högskolor under våren. Nu vet jag ju att jag inte ska läsa samtliga poäng som kurserna omfattar.

Jag behöver 15hp till för att få undervisa i religion på gymnasiet och 30hp i historia för att uppnå samma mål. Idéhistoria 7,5hp vid Uppsala universitet lockar lite mer än C-uppsats i Karlstad. Det kan bli ett avhopp där. Idéhistoriekursen börjar dock inte förrän vecka 13. Sen kan jag ju ta en sommarkurs och toppa med en halvfartskurs i höst. Målet är att ha gymnasielärarkompetens till vårterminen 2018. Samma år som jag fyller 50...med 15 år kvar på topp...

De två moment som jag har påbörjat i religion kommer att ge mig de eftertraktade poängen, även om jag inte läser klart en hel C-kurs på 30hp i Gävle. Jag kommer att nöja mig med ett moment på 7,5hp om Ateism och det moderna samhället eftersom jag även läser 7,5hp Att kommunicera religion i ett mediesamhälle på Uppsala universitet (kvartsfart). Allt handlar om att hitta ämnen som kompletterar det jag läst tidigare i min utbildning. Sen får jag söka ny legitimation.

Det är inte lätt att byta stol, att gå från lärare till studerande. Jag har haft fullt sjå att greppa och komma åt lärplattformar och studentportaler för mina distansstudier. Det är utvecklande och intressant. Synd att energin för att vidareutbilda sig och studera vid sidan av arbetet inte räckt till tidigare. Jag lånade lite litteratur av eget intresse för att komma igång och bara att läsa en bok som Perspektiv på historia, om historieämnet och studier i historia, gav flera svar på frågor jag ställt mig de senaste åren när jag försökt tillämpa kursplaner och betygskriterier. Ljuset uppenbarade sig ;-)

Det är ganska svårt att gå från ett tryggt socialt sammanhang med arbetskamrater till att vara ensam student via datorn (på distans) hemma i köket. Visst biblioteket finns ju att tillgå på dagarna, men den vanliga rollen och gemenskapen som lärare är saknad. Ja, sen saknar jag mina mentorselever och klasser. Att vara mentor innebär ju att man sätter upp planer för tre år framöver och så känner man sig som en svikare om man inte är med hela vägen fram. Klassiskt dilemma. Det är nästan omöjligt att inte svika några elever om man bryter upp.

Det här är nog den största omställningen hittills sen jag tog examen. Kanske att ta jobb på en anstalt som jag gjorde under 2011 är en rätt stor förändring det också, men det är spännande. På ett sätt hälsosamt också för nu har jag äntligen tid att gå på gymmet tre gånger i veckan...:-)

Decembermörkret utanför

The end

Då kom den dagen till slut. Sista riktiga skoldagen efter en lång höst.
En bra höst, men som alltid är man ganska laddad inför ledigheten även om klassens dag på bowlinghallen, slutgiltig planering av nästa arbetsområde samt avslutningsdagen på tisdag kvarstår innan nyckeln hängs upp på kroken hemma i hallen...

Idag, på årsdagen av The Boston Tea Party, hade åttorna reflektionsprov om amerikanska och franska revolutionen (beroende på vilken man fördjupat sig i)... Niorna lämnade in PM om växthuseffekten (Biologi, geografi och svenska) och sjuorna hade deadline för sin religionskurs. Loggbok och fördjupning. Samarbete med svenska. Kul och utmanande... Men rättningen i januari kommer att hålla mej sysselsatt:-)

I kylen står det iskall Grolsch och väntar på sällskap runt en julmiddag. Nu känns det rätt skönt...

Reflektioner

Många saker har gjort terminen bättre än tidigare. Jag är så nöjd med mitt eget beslut att samla alla uppgifter på sista temat för bedömning efter lovet. Eleverna fick mer än en vecka extra att slutföra och jag slipper sitta med 110 rättningar inför betygssättning. Mindre stress - helt klart.

Ämnesklassrum. Oj vilken skillnad. Arbetsro, ordning och reda i klassrummet. Materialet på plats och så slipper jag stressa mig runt på skolan mellan varje lekton. Eleverna hittar mig alltid och jag hinner stanna kvar och prata med dem som så behöver, det dyker ju ständigt upp frågor eller situationer som måste lösas. Niorna kommer ofta 20 minuter innan lektionen och hänger en stund inför lektionen. Det är en avspänd stämning och eleverna verkar gilla det.

Målrelaterat är bra, även om jag vidhåller att målen i SO-ämnena är högtravande, överdrivet specifika och på tok för många....så är det bra om eleverna lär sig tidigt att fokusera på ett eller ett par mål åt gången för att inse vad som krävs. Att arbeta med matriserna löpande och hela konsekvent underlättar arbetet enormt. Om de vet hur de ska läsa matriser slipper man tjat om betyg. "Kolla matriserna och räkna ut det själv!" har funkat bra...

Arbetstidsavtalet. Att arbeta med det som avtalet säger på den arbetsplatsförlagda tiden, inte ta med högarna hem har varit bra. Varför ska jag jobba mer än vad avtalet säger? Det är 5h förtroendetid då vi har 40h arbetsvecka. Det räcker...

Good enough!

Torsdag i september

Eleverna i nian arbetar flitigt med sina presentationer om identitet.

Målgruppen är deras egna föräldrar - Hur har de blivit dem de är?

Tidspress. Klart till på onsdag. Ingen tid att spilla.

Svårigheten som lärare är att få eleverna att använda faktaunderlag i presentationerna, inte bara fria tyckanden eller lösryckta begrepp med trevliga bilder...

Min erfarenhet är att eleverna inte gärna använder fakta om de kan "snacka" sig igenom en uppgift, men det leder ju inte till högsta betyg. För att vrida varje uppgift till ett jämställdhets- eller genusfokus är ju inte så framgångsrikt, även om vissa har provat det under ganska lång tid.

Lärande är, som jag ser det, att tillföra ny kunskap till den befintliga, inte bara använda den gamla kunskap om och om igen. Recycling är ju ok, men inte i allt:-)

Att tvinga in detta tänkande i eleverna tillsammans med ett ständigt källkritiskt perspektiv, likväl som demokratisk fostran är ju några av mina viktigaste uppgifter som SO-lärare.

Värderingar

Vi har arbetat med Handel skapar rikedomar och även triangelhandeln.

I kursplanen ska jag bedöma målet:

"Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i".

Men.... det är ganska svårt att hitta bra material för att få igång deras tänkande.
Efter ett långt sökande på google har jag hittat ett (1!) vettigt alternativ.

tidsandan.wordpress.com

Har skolverket tagit med ett vackert mål som det är svårt att arbeta med.
Eller är det jag som inte hittar?

Sökandet fortgår....

Fredag i september

Lunchrast i skrivbordsstolen med en kopp ljummet kaffe.

Landa lite och fundera över verkligheten. 

Tänk vilken skillnad det blev när eleverna slutade att sitta i sitt klassrum och vänta på läraren som stressade mellan klassrum som en packåsna med kartböcker eller läromedel i väskor och vagnar. Jag är glad att vi gjorde den förändringen.

Tänk vilken skillnad när eleverna inte har sin "revir" utan kommer som gäst i mitt klassrum. Vilken skillnad det är eftersom det är så många gånger större arbetsro och fliten har ökat. Eleverna har koll på sina scheman, salar och böcker. De får röra på sig mellan lektionerna och hela högstadiet känns mer levande.

Tänk vad bra att vi bestämde oss för att ALLTID låsa in telefonerna innan lektionen. Ett stort störningsmoment som försvunnit. Ungefär tre protester i början, sen har det gått hur bra som helst.

Tänk vilken skillnad när jag slipper plocka ihop alla mina saker för att stressa till ett annat klassrum på rasten. Nu kan jag lämna mina saker på plats, sitta kvar en stund med elever som behöver, kanske bara kolla mail eller annat medan eleverna går på rast. Den stress som jag tidigare kände inför att ränna runt mellan salarna med andan i halsen har försvunnit helt. Jag gillar att eleverna alltid hittar mig om de vill mig något, eftersom de vet att jag finns i SO-salen, eller Italien som den fått som tema. Det är alltid ordning i salen, vilket innebär att mitt pedantiska sinne inte störs av bänkar i kaos, papper på golvet, böcker i fönstren, stolar på vift. Varje lektion avslutas med att jag har tid att ställa i ordning...sen har jag blommor också;-)

Det är skönt att börja med en sjua och få chansen att på riktigt bygga från grunden. Nu känns det som om jag har en egen struktur och plan för vad jag håller på med på ett annat sätt än första året då jag blev mentor i en sjua.

Erfarenheterna med att följt en klass i tre år utifrån de förutsättningar vi har på vår skola gör det lättare att landa i att det funkar, det blir bra och jag vet vad jag gör. Det som funkat bra kan jag fortsätta använda, annat måste förändras. Allt är möjligt, det omöjliga tar bara lite mera tid:-)

Magont inför att gå till jobbet är numera ett minne blott. Sååååå skönt. Fast det är klart - det innebär ju inte att det finns problem, "barnsjukdomar" eller saker som måste fixas. Så är det väl alltid.

Om jag fokuserar på mitt jobb, mitt uppdrag, så får andra fokusera på deras ansvar och deras uppgifter. Försöker sluta oroa mig över det jag inte kan påverka. Om det är någon annans ansvar så är det ju så...inte mitt.

Sommaren är slut

Då är vi tillbaka i sadeln igen. Som vanligt en blandad känsla inom mig.

Skönt att komma igång, träffa arbetskamrater och få rutiner igen, men samtidigt segt att behöva ställa klockan, gå i säng i tid etc. Sommaren var ju sååå skön.

Nystart i år. Ska ta hand om en sjua. Dags att lotsa dem tre år framåt mot nya mål.
Målet för mig är att de ska stå med betyget i handen när de går ut nian och känna att de är nöjda och att det blev som de ville...

Sommartalet för mellanstadiet

Mellanstadiets sommartal (en förkortad version av högstadiets, vilket var en fördel...):

SOMMARTAL 2016

Hej, igår på niornas avslutningsmiddag höll jag ett uselt tal eftersom folk grät, så idag har jag försökt vara lite rolig. Men eftersom jag är vuxen och ni är barn så förstår ni ju inte humor…Ni vet Kom ketchup så går vi och sånt...

Jag hade tänkt tala om hur man lyckas, hur man blir en bra elev... 

Hur man trivs i skolan helt enkelt. 

Jag har därför listat några goda råd - helt grundade på mina studier av hur 6.1 och 6.2 gjort under våren här på Entréskolan...

1. Planering är allt - förbered dig inför lektioner.

Ju mer förberedd du är, desto mer får du ut av undervisningen.

Alltså – kolla in facebook, snapchat, instagram och twitter för det senaste skvallret. 

Du vill ju inte komma helt ovetande om vad som hänt eller vilka som sagt vad till vem...

2. Gör arbetsschema – ja, schemalägg hela veckan.

Planera noga in lektioner och tid för inläsning och framför allt tid för rast och vila. 

Planera dina pauser så att du slipper bli stressad!

När ska du vila? Var ska du vila? Vilar du bäst hemma, i skolan eller på biblioteket?

3. Fråga alltid läraren om du inte förstår eller är osäker på något.

Det finns inga dumma frågor. Läraren vill att du ska fråga.

Viktiga frågor kan vara: 

Får vi sluta tidigare? 

Är det lunch nu?

Måste jag ha penna? 

Vad ska jag skriva? 

Vem är du?

4. Dela upp längre avsnitt i kortare delar.

Ja, stanna upp. Gör anteckningar, skriv stödord, skriv av grannen eller kanske bara rita en älva, kludda små roliga troll över hela provet  och när du är klar med ett längre avsnitt kan du sammanfatta innehållet genom att fundera på: 

Vad är det jag håller jag på med hela dagarna när solen skiner? Vad har jag missat?

Se också till att alltid belöna dig själv när du är klar med ett avsnitt, när du lyckats ta en extra paus eller fått läraren att flytta fram provet eller glosförhöret en vecka. Gå helt enkelt till godisland och shoppa en stor påse godis och lite energidryck – det är du värd!

5. Arbeta i lagom långa pass. 

Ta många raster så kan du arbeta mer koncentrerat om du skulle råka anstränga dig. Tänk på att inte slita ut dig på dagarna eftersom då orkar du inte se netflix, spela dator eller göra snygga pruttmunnar på instagram på fritiden.

6. Förbered dig - Inför prov eller redovisning:

Skriv stödord på lappar och göm i skjortärmen, byxan eller fota med smartphonen. Titta försiktigt på dem under hela provet.

Ja, när du har prov, gå runt i klassrummet och tjuvkika på kamrater när du ska vässa pennan eller gå på toa. Prova att ringa en vän om du ska göra nummer 2. Det är bara fusk om man upptäcks.

7. Repetera -

Ju fler gånger du repeterar och skriver om samma glosförhör desto större chans att du klarar av det. Samma sak med matteprov eller SO-prov.

8. Samarbeta - Arbeta gärna tillsammans med en studiekamrat.

Man lär sig själv mycket genom att arbeta tillsammans, sen är det så mycket enklare om man vill sluta tidigare, sticka till mcDonald's eller bara chilla, om man är två.. Ja, du kan ju alltid få låna några spänn..

Ja just det, en sak till skriv aldrig namn på dina uppgifter eftersom då vet ju inte läraren vem som ska få F. Funkar alltid! Säkert kort

9. Prata - om skolan

T ex studieteknik med dina lärare, föräldrar och kamrater, speciellt lärare eftersom då hinner de aldrig gå igenom läxor och uppgifter och du behöver inte arbeta något.

Fråga om lärarens barn och hur det var när hen var liten och sånt. 

Lärare älskar att tala om sig själva. Då pratar ni lätt bort en timme…

10. Slutligen, ta hand om dig och din kropp.

Ät gott – godis eller choklad funkar, sov och vila, motionera regelbundet – t ex genom en promenad här till höger längs gatan upp till pressbyrån för att köpa en glass, eller spring ett par varv runt i matsalen till lärarnas förtjusning. Skrik lite samtidigt OOOOWWWWAAAHHH!!!! Funkar varje gång.

Se framför allt till att koppla av, träffa människor, umgås och gör sådant som roar dig! 

Självklart kan man chilla och vila även hemma, inte bara på lektionerna.

Ni som ska börja högstadiet i höst - GÖR INTE SÅ HÄR!

Lycka till med studierna i höst!

Se nu till att vila upp dig ordentligt i sommar…

Glad sommar! /Janne