måndag 27 september 2010

Det kommer en dag då bägaren rinner över

I dag tog det slut.
Ja, mitt tålamot och min ork.

Jag gick hem och tänker inte gå tillbaka. Öronen susar, piper och värker, stressen tär i själen. Glädjen och kreativiteten är avlägsna, hjärnan funkar inte liksom. Ändå så stod man där och försökte rädda verksamheten för elevernas skull. Men nu tog det faktiskt slut!

Jag vill inte gräva en allt större grop åt mig själv för att sluta med hjärtinfarkt och total tinnitus bara för att det inte finns vettiga förutsättningar för oss som arbetar.

Min hörsel är så starkt påverkad av den bristfälliga ljudmiljön på Faktoriet att jag inte kan vistas bland eleverna utan öronskydd, fast det räcker ändå inte. Alla ljud är skarpa i alla fall - även hemma. Lektionerna fungerar endast om eleverna är knäpp tysta, och ja hur ofta händer det? Det visar hur mycket man brytt sig eftersom kravet på att fixa just ljudet väcktes i juni. Ändå är det inte klart än. Suck, kommunal verksamhet...:-(

Efter en halv måndag var knuten i magen lika stor som i fredags och öronen värker igen trots att jag vilat upp mig hela helgen. Helgerna är för korta om man ska hinna varva ner och återhämta sig, tyvärr. Så illa är det. Stress över att man räddar situationen åt dem som inte klarar av att skapa vettiga förutsättningar.

Helt ärligt, trodde de själva på sina ord om att man skulle kunna fixa detta över sommaren? Jag är inte ensam. Flera av lärarna är inne på sista andningen - hur länge orkar man? Vem blir nummer två?

Jag har valt hälsan före skolan.
Vissa saker är inte värda att riskera...
Jag ger upp, kastar in handuken, kapitulerar helt enkelt.

8 kommentarer:

Christer sa...

Oj, vad tråkigt!

Vad säger facket?

Janne sa...

man kan ju undra... men kanske det sker något nu. Skyddsombudet borde ha reagerat hårdare tidigare eftersom det inte är okända problem på arbetsplatsen. Dels den fysiska arbetsmiljön, men även den psykiska har varit dålig.

Unknown sa...

Detta var tråkigt och ledsamt att höra. Men jag förstår tyvärr. Men fortsätt skriva!

Anonym sa...

Jag är akustikkonsult och jobbar mycket med akustiken i den svenska skolan.

Vet du om skolans rumsakustik uppfyller krav enligt BBR.

Kräv från skolans ledning att de kan visa att skolmiljön uppfyller
ljudmiljökraven enligt SS025268: Skolor.

Efterklangstiden i moderna lärosalar skall helst ej överstiga 0,4 sekunder och stegljuden inte över L¨nw <= 56 dB.

Det finns inte så många akustiker i din landsdel. Kanske kan det påverka eventuella misstag i byggnadsprojekteringen.

I flera svenska kommuner satsar man numera stenhårt på akustikmiljön i skolorna. Absorbenter på tak och väggar, mjuka golv,tysta stolar, tysta bord.

Janne sa...

Kala väggar och tak i sten/betong, nej det kan aldrig vara enligt ljudmiljökraven... Att skapa bra arbetsmiljö kostar lite pengar, men sjukskrivning kostar också...
Ska vidarebefordra det du skriver.

Morrica sa...

Kudos! Det tycks som det du gjort var den enda rimliga utvägen. Svenska lärare finner sig i vansinniga arbetsmiljöer, finner sig i att utsätta barnen för vansinniga arbetsmiljöer, ställer upp och accepterar rena slavrollen och förklarar att det sker för 'elevernas skull'.

Resultatet ser vi - en ständigt sjunkande nivå befästs eftersom lärarna möjliggör den.

Om alla kommunala lärare, och facken, solidariskt följde ditt exempel och satte ner foten bleve huvudmännen tvungna att göra något konkret för att rätta till missförhållandena. Det vore verkligen att ta ställning för eleverna.

Du har min respekt!

Lisa sa...

Jag tycker inte att det låter som om du ger upp - även om det känns så, jag vet av egen erfarenhet - utan som om du bryr dig om att det ska kunna finnas en fortsättning för dig!

Anonym sa...

Det var ledsamt att höra och du har mina sympatier! Hoppas på en snar lösning, både för din skull, elevernas och kollegornas.
I övrigt instämmer jag i varje ord som Morrica skriver! Ingen skola skulle behöva tampas med de problem som många skolor tampas med i dag om inte lärarna var så oerhört solidariska och försökte lösa problem som endast huvudmännen kan åtgärda och ansvara för. /Janis