fredag 29 augusti 2014

Vad händer nu då?

Ja, man kan ju undra vad som händer nu. På skolan alltså. Efter ett första år med blod, svett och tårar, kanske mer tårar, svett och stress än blod, men i alla fall... Första veckorna har startat med en helt annan energi, med ett lugn och med taggade elever.

Learning by doing, heter det ju. Allt som man gör ska man utvärdera och det gjorde vi. Vad fungerar? Vad fungerar sämre? Vad funkar inte alls? Det var frågor som vi ställde oss oftare och oftare under vårterminen och om man äger sin egen vardag kan man inget annat än förändra och göra om. Lite "gör om gör rätt" kan man säga.

Man talar ofta om mindre grupper i skolan och det var precis vad vi hade. Små grupper, allt för små kanske. Med allt för många grupper i för många klassrum blev det helt enkelt ohållbart att klara av att vara närvarande i klassrummet med eleverna. Stressen bredde ut sig. Så i år är det stora grupper. Omkring 20 elever i varje. Klart mer ekonomiskt och pedagogiskt hållbart och så ger det en mer möjligheter bedriva undervisningen på ett bra sätt. Undervisningstiden för varje lärare minskar och vi kan öronmärka tid för planering, samtidigt som vi kan backa upp vid VAB eller sjukdom på ett bättre sätt. Win-Win...
Fortfarande är det enkelt att slå ihop två grupper till cirka 40 för föreläsningar eller work shops, men framför allt så blir arbetsbördan rimlig. Elevernas reaktion? Jo, de är positiva. Fler elever att samarbeta med i klassrummet, lättare att hitta någon som kan matcha eller utmana den egna förmågan, tydligare lärarnärvaro och mer arbetsro. Ja, för nu är läraren kvar i klassrummet hela tiden istället för att springa mellan flera grupprum hela tiden. Så mindre grupper är inte svaret på alla problem, eftersom för små grupper blir kontraproduktivt. Lagom är bäst.  

Struktur är bra och frihet är också bra, men om man har för stor frihet att välja så blir det inget valt. Där kan man nästan säga att det tematiska arbetet mötte verkligheten på ett lite oväntat sätt. Eleverna blev inte laddade av att själva ta ansvar för, eller välja uppgifter utifrån temat, snarare tvärtom. De blev förvirrade av friheten och i flera fall blev det inget gjort. Alltså, learning by doing... Nu är schemat mer styrt även om arbetet sker tematiskt. Nu är det ämnesläraren som står för ledningen på tematiska lektioner i de olika ämnena istället för att man har studiegruppsarbete med för stor frihet. Man kan säga att vi börjar i andra änden - genom att ge struktur och ordning kan vi låtas eleverna träna ansvar, istället för att släppa dem fria och sedan försöka få dem att ta ansvar för sína studier. Dessutom är fler pass i t ex svenska, engelska och matte av verktygslåda-karaktär, dvs att man tränar de förmågor som man behöver för att klara av de tematiska uppgifterna. Inga stängda dörrar eller enskilt arbetande lärare, utan hela tiden med fokus i det gemensamma med samarbete och samplanering i fokus. Ämnesövergripande arbete är inget lull-lull eller extra man gör ibland när det passar eller om andan faller på, nej, det utgör själva grunden. .

Nu ser schemat ut som på "vanliga" skolor för att få utrymme att arbeta med den pedagogiska idé som är vår bärande pelare. Det tematiska grupparbetet...

Jag kan bara säga att det är underbart att vara delaktig i ett arbetslag där förändring inte drivs av några få utan av alla, med en ledning som ser förändring som en nödvändighet, inte som ett nödvändigt ont...det är tryggt att vara delaktig i en process där vi hela tiden letar möjligheter och nya lösningar för att kunna göra det vi är bra på, nämligen att bedriva undervisning med en klar pedagogisk tanke...

När vårt nya arbetssätt blir vårt signum tror jag att vi verkligen kan slå oss för bröstet och säga att vi har en av stans bästa skolor...men att slå oss till ro, nej för fan...det skulle inte gå.

En av mina pedagogiska förebilder, Leo Buscaglia, sa att "förändring är liv, allt som inte förändras är dött!" och jag hoppas att det kan vara vår ledstjärna även i fortsättningen. Framåt, men inte med för hög fart och med ett stag bakåt om det krävs. Så skapas kvalitet....