söndagstankar

Jaha, helgen är snart slut, men det ska faktiskt bli kul att komma till jobbet måndag morgon. Stämningen i arbetslaget är mycket god, trots att alla verkar ganska slitna. Det saknas tid och energi för att göra en massa viktiga, men inte prioriterade saker. Som t ex att plocka i ordning bland böcker och grejer, fixa i klassrummen och på något sätt hålla den fysiska miljön i trim. Tråkigt nog så sker inte underhållet heller i den hastighet som man kunde hoppas. När det tar för lång tid för att få saker fixade och skåp står utan glasdörrar, bänkar är 'halta', lister saknas, klotter är kvar, gardiner hänger på 'tre kvart' osv. så blir det liksom hela tiden som att det bara blir värre, ja det känns lite skräpigt på något sätt. Det behöver vara snyggt för att det ska få vara snyggt... är det skräp så blir det skräp liksom.

Jag talade med en kollega som jag jobbade ihop med för 8-10 år sedan och som jag nu återförenats med. Hennes känsla är att man inte har tid eller energi till mycket av det som vi gjorde då (i forntiden). Vi fixade klassrum, målade, planerade teman, hade krukväxter och det fanns tid för att vara i korridoren, möta elever mm. Men så är det inte nu längre, tyvärr. All tid försvinner in i administration och allt detta domumenterande samtidigt som klasserna är ganska mycket större, gruppdelningarna är få och klimatet rent socialt faktiskt sämre precis som kunskapenivåerna hos eleverna. Det är helt enkelt så mycket mer att göra för att göra det dagliga jobbet att det lilla extra som att skapa en trevlig miljö hamnar på efterkälken. fast det är ett stort problem. Det börjar på något sätt alltid i den fysiska miljön. För att få resultat måste man först skapa trivsel i den fysiska miljön - tror jag i alla fall.

Man samtidigt, det är inte klokt när man hör hur lärare köper egna städmateriel och städar sina klassrum varje fredag för att det annars ser ut som fan när eleverna kommer. Faktiskt så hörde jag det av en kompis att en lärare i deras bekantskapskrets berättat just det. Hon köpte egna städmaterial!!!

Min kompis som arbetar statligt höll på att svimma. I hennes värld finns det INGEN som skulle göra en liknande sak. Att köpa arbetsmaterial eller utrustning för egna pengar, nä inte en chans! Man visst är det ett vanligt fenomen inom skolan? Vi handlar filmer eller böcker, såpa och trasor, pennor, papper, pärmar, skrivbordslampa (ja det har jag gjort eftersom det inte finns att tillgå). Vi måste som kollektiv sluta med sånt.

Om det inte finns pengar, nä då kan vi inte leverera. Så enkelt är det. Arbetsmaterial och liknande måste väl ändå finansieras av skolan, inte av enskilda lärare. Men hur många lärare kan säga att de INTE köpt arbetsmaterial för egna pengar. Jag har till och med hört om dem tröttnat och köpt egna datorer eftersom det alltid var kö till den enda som fanns i arbetsrummet... Suck vilket skämt!