the end

Jaha, då var det över...alltså med musikalen Crossroads.
Efter 11 föreställningar och en sammanlagd publik på omkring 5000, nu blir det inget mer. Det har varit häftigt att genomföra en sådan sak. Jag minns vilka svårigheter vi stod inför i början då ett manus och en gemensam linje kändes mycket avlägsna. Men det har tagit sig och redan i Turkiet i höstas såg man att det var början på något bra. De föreställningar vi hade i Sverige och Norge förra veckan blev mycket lyckade.
Alla de elever som deltagit har verkligen lyft sig och att se ungdomar från olika kulturer med olika språk knyta kontakter, samarbeta och bli vänner känns bra. Det har inte varit många konflikter eller motsättningar, mest glada miner trots att de slitit hårt många gånger med repetitioner och uppträdanden. Alla var amatörer från början men blev nästan som proffs till slut.
Vi skämtade lite och tänkte att nästa projekt kan ju vara nåt enkelt som en långfilm eller en dokusåpa. Har man genomfört ett projekt med så många olika länder, människor, viljor och språk och med ett så pass stort arrangemang så känns det mesta vi ger oss in på enkelt...:-)

Det var många tårar och kramar vid avskedet i Grimstad i lördags morse. Utbyte av mailadresser och MSN. Internet kortar av avstånden en hel del...
Vi hade en lång bussresa innan vi var hemma. Det tog mer än elva timmar. Fast det gick ganska bra det också. Själv satt jag och skrev underlag för utvecklingssamtal i bussen. Härligt med Laptop...

Apropå Grimstad, verkar trevligt i Norge. Skolorna är inte så himla stora och lärarna har förhållandevis bra betalt. Visst är det dyrt att leva där, men förutsättningarna i skolan verkar bra. Man kanske ska söka jobb där...