Det drar ihop sig för show...
På onsdag nästa vecka ska våra nior uppträde med sina dramatiseringar på temat På liv och död. De planerar och repeterar för fullt just nu. Det handlar bland annat om rattfyllan och dess konsekvenser för livet (och döden), familjer med dubbelmoral och åldringar som tar farväl. Eleverna har själva skapat sina manus med stöd och tips från oss lärare, men det är deras egna idéer som är grunden. De fotograferar och skapar bildspel som ska illustrera tankar, förstärka känslor och händelser, de läser dikter och lyssnar in musik. Vissa övar in sånger och musikstycken. Det är en härligt kreativ miljö i skolan just nu. Vi kommer att ha en heldag av repetitioner på onsdag så att allt verkligen sitter när de spelar för föräldrar och vänner på kvällen.
Hur ska man betygssätta detta? Måste man det? Kan man inte värdesätta kreativiteten och glädjen istället...? Jo, det tycker jag. Det skapar nya tankar och idéer, nya erfarenheter och jag tror att de kan använda dessa i framtiden (även i skolan).
Jag läser samtidigt deras loggböcker från första delen av arbetet. Där resonerar de kring sina intervjuer om liv och död, de skriver om gruppdiskussioner om livets värde och reflekterar om dödsstraff eller framtidens verklighet med robotar utifrån filmer som Dead man walking och I Robot mm. Det är intressant att dela deras tankar. Även studiebesöket på kyrkogården har väckt tankar och skapat nya frågor. Precis det som var meningen.
Det är i mötet med eleverna som läraryrket får sin mening...
/Janne
2 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar