Som SO-lärare blir det lätt att man samlar på sig en hel del material på och omkring sin arbetsplats. Hyllorna är överfulla och sen finns det grejer lite här och var i arbetslaget.
Idag skulle en av mina nior lämna in ett arbete. Han kom in med alla papper i en enda röra och jag erbjöd en pärm för att skapa lite ordning bland papprena. Repliken kom blixtsnabbt: "Den som är utan synd ska kasta första stenen!" Med en snabb, men tydlig blick på mitt överfulla skrivbord och dito hyllor... Tuché, 1-0 till eleven...
Har skrivit åtgärdsprogram idag, två stycken men det tog rätt lång tid. Att skriva vettiga och användbara ÅP kräver sin tid och sin inspiration. Det är ju ett ganska kreativt skapande och inget man gör på en höft. Lite som att skriva en dikt eller måla en tavla, måste växa fram...
Samma sak med att skriva unerlag för utvecklingssamtal. Det är ganska krävande och kreativt skapande även det. Man vill ju undvika allt för många floskler och så ska det vara användbart och givande för eleven. Lättast att skriva på de duktiga, då kan det bli hela A4-sidor om man inte begränsar sig. Fast det är bra om de får ordentlig feedback OFTA - hur ska de annars utvecklas?
Vi kan ju inte bara sätta betyg på vad de kan och utifrån var de befinner sig utan det viktiga är ju att handleda dem framåt. Betygen ska inte bara vara ett kvitto på genomfört arbete, utan det ska vara ett sätt att gå framåt, att utveckla sin förmåga.
Nog borde väl även ett VG-arbete kunna göras om efter rättning och instruktioner om hur man kan nå MVG? Är det bara de som missslyckas som ska få en ny chans, eller ska alla som vill få en chans att göra om och gå framåt?
Allt för många elever får nog VG genom att uppfylla G-kriterier, den som kan mer fakta får högre betyg - FEL FEL FEL... Kursplanen är otroligt tydlig på den punkten. Dessutom är det som står i målen mycket bra, i alla fall för SO. "There's no end to the possibilities!" :-)
Åter igen: VÅGA VÄLJA, VÅGA BRYTA MÖNSTRET!
HA DET/JANNE
2 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar