Man borde engagera sig...

Man borde engagera sig... Ja, precis så tänkte jag för ett tag sedan när jag pratade om integration och om hur dåliga vi är på det. Då slogs jag av frågan: Vad gör JAG själv? Inget, förutom att jag undevisar om mänskliga rättigheter, rättvisa osv. Sagt och gjort, jag anmälde mig som flyktingguide här i kommunen.
För ett tag sedan fick jag kontakt med den man och den familj jag ska "guida". Familjen har kommit hit från Irak ganska nyligen. Vi har hunnit ta en fika tillsammans och vi satt i två timmar och pratade om allt. Idag träffades vi i ett av stadens friluftsomården och hade pick-nick. Min dotter hade väldigt roligt med deras barn och hon somnade i barnstolen på cykeln på väg hem. Det är inga stora planer eller stort ansvar, tanken är att man ska träffas och umgås lite efer eget huvud. Kommer man bra överens så kanske man ses oftare, men inga krav liksom. Ska integration bli verklighet så är det ju just genom relationer som vi kan bygga bort främlingsrädsla och fördomar. Om man leker tillsammans som liten så borde man inte vara ovänner eller främlingar som stor, eller? Det är faktiskt mycket som vi insåg under arbetet med Crossroads tidigare, vi är ganska lika allihop. Vi har ungefär samma behov och samma drömmar. Eller som Sting sjöng: "Russians love their children too"...
Det finns andra som ställt sig frågan om vad gör jag, läs artikeln om mannen som reste till Palestina för att hjälpa till. Mycket intressant.
Med tanke på mitt förra inläg så kom det som en present...
Läs och fundera! http://www.fria.nu/artikel/79259