måndag 30 april 2012

Varför?

Ja, varför kan man fråga sig - hur kommer det sig att man står ut? Blev hotad, knuffad och kallad ett "kvnnligt könsorgan" och till och med utsatt för ännu grövre kränkningar av sexuell art av en elev som inte accepterade att vi tyckte att han skulle följa regelerna om att man inte ska vara på våningen, i arbetslaget, om man inte har lektion där. Man häpnar faktiskt. Elever som är helt gränslösa är verkligen ett problem. Vad ska man göra när de inte klara av att följa instruktioner, regler eller ta tillsägelser ens på en vardaglig nivå? Även om jag inte var en ängel i skolan på min tid så fanns det inte ens på kartan att säga "fi**a" till en lärare, inte ens djälva kärring skulle ha kommit över någons läppar, inte i ansiktet på någon, inte ens av de stökigaste eleverna. Det fanns osynliga gränser. Var är gränserna nu? Är detta framtiden? Ska vi ha det som i USA med beväpnade vakter i korridoren? Är det framtiden? Jag undrar och bävar... Tur att jag har så bra kollegor runt omkring mig, de är allt...

1 kommentar:

Morrica sa...

Det är tufft, tungt och kämpligt, och det finns bara en väg att gå - konsekvent och envetet vidmakthålla supertydlig struktur och aldrig någonsin rucka på reglerna, hur många gånger eleven än behöver pröva för att acceptera och hantera att de finns. Som du säger, allesammans tillsammans i arbetslaget måste stå axel mot axel, för varandras skull, för den prövande elevens skull och för övriga elevers skull.