Nationella uppgifter, inte prov

Det talas fortfarande mycket om hur man ska gå till väga för att minska lärares arbetsbörda och skapa en mer likvärdig skola. Jag har en idé. Det är helt enkelt följande: Slopa de nationella proven i några ämnen.

Ta t ex SO-ämnen. Om man istället fokuserade på processen under tre år, istället för på det avslutande provet kunde man ju ge eleverna en chans att läsa samma saker i hela landet och samtidigt slippa provstress och få lärare i årskurs nio som inte bryter samman i slutet av vårterminen.

När jag för första gången gjorde nationella prov (i Geografi) med mina nior 2012 på Stålforsskolan tänkte jag att uppgifterna och bedömningskriterierna var mycket bra, men varför kunde jag inte få dem som uppgifter att arbeta med på lite längre sikt? Detta skulle man ju kunna fördjupa sig i under hela året istället, tänkte jag. Det blev en tanke och idé som jag sedan burit med mig men först nyligen tillämpat på riktigt. Jag upplever att det ofta är svårt att förstå hur skolverket menar att man ska tolka bedömningskriterierna i läroplanen, men till de nationella proven finns tydliga ramar och beskrivningar om vad som ska bedömas och hur det ska värderas. Det är den enda gången som man får svart på vitt vad som är att betrakta som E, C eller A. Alltid annars är det svårt att pricka in vad som faller under vilket betyg.

I dag sitter lärare runt om i landet och försöker skapa uppgifter som ska förbereda eleverna för nationella provet och de sitter var och en på sitt håll och liksom uppfinner hjulet om och om igen. Om skolverket istället skickade ut ett antal nationella uppgifter till eleverna i varje årskurs med ett tydligt mål och innehåll samt bedömningskriterier och instruktioner skulle ju eleverna lära sig och arbeta med samma innehåll, även om varje enskild lärare kan anpassa efter eget schema, egna förutsättningar eller teman.

Uppgifterna kan ju genomföras under valfri del av år 7, 8 eller 9 utifrån vad som passar, men att alla genomför dem. Det viktiga är att det blir tydligt och att alla lär sig ungefär samma saker, men framför allt att de betygssätts på ett likvärdigt sätt. Nu är det lite lotteri eftersom mina elever kanske inte arbetat så mycket med just det ämne som dyker upp på det nationella prov som vi tilldelas, eller så har vi valt andra utgångspunkter när vi arbetat med t ex religion.

Den senaste tiden har jag testat min idé flera gånger genom att ladda hem nationella prov från skolverket och använda dem och mina egna sparade exemplar för att skapa uppgifter. Vissa uppgifter i historia kunde jag planka rakt av och utgå ifrån när jag planerar innehåll och metoder, några kunde jag använda som grund när jag skapade egna uppgifter. Exempelvis fanns det en uppgift från historia-provet för några år sedan som löd "Resonera om konsekvenser av industriella revolutionen" till vilken det fanns tydliga ramar för vad som är ett svar på E, C eller A. Det kunde jag kopiera och sedan även skriva en egen uppgift med samma tanke med som fokuserade på orsaker. Elevernas resultat blev enklare att bedöma och jag upplever att resultaten blev goda. Jag kände mig säkrare när jag satte ut A, vilket i alla fall jag ibland tvekar inför då jag kanske övertolkar betygskriterierna.

Jag fortsatte att tillämpa samma tanke i åttornas Tema Arbetsliv, vilket underlättade för dem och för mig. Vi arbetade med ett tydligt mål mot fyra bedömningsfrågor som eleverna blev bekanta med på lektionerna och där jag presenterade modeller mm i förväg. Sedan fick de använda modellerna för att tolka, precis som det ofta är i nationella proven. Det funkade också relativt bra och deras resultat var bättre än vanligt. Jag kommer att fortsätt att arbeta så och hoppas att resultat och tydlighet ökar samtidigt som min arbetsbörda minskar och det som jag upplever som svårast - betygssättningen efter lpo11 -  kommer att förenklas.

"Är inte det den bästa lösningen?" Som Brasse skulle ha sagt...