Vi arbetar med första världskriget, mellankrigstiden och andra världskriget i min nya nia.
Det märks att de är vana att ha prov eftersom de är ganska detaljfokuserade, inte så vana att skapa helheter eller sammanhang. Hellre lösryckta detaljer utan att väva dem samman. Förvånar mig också lite hur dåliga eleverna är på att lämna in uppgifter för bedömning. Det blir nog tyvärr flera "struntat i att lämna in-F".
Första världskriget ska de presentera genom att välja en händelse/plats eller ett år, en orsak och en konsekvens och sedan beskriva och resonera om dess betydelse.
Mellankrigstiden ska de redovisa genom att antingen skriva ett brev från en ung människa i Berlin 1929 eller genom att använda en sammanfattning för att beskriva viktiga faktorer under mellankrigstiden som leder till andra världskriget.
Andra världskriget ska de göra en tidslinje utifrån 18 ord och händelser som jag plockat ur deras lärobok.
När man då rättar elevarbeten, till stor del är detaljer plagierade från exempelvis Allt om historias web, ser man deras ovana att skapa en egen förståelse eller ett eget sammanhang. Genom att fokusera på detaljer tror en del av dem att man visar kunskaper bäst. Flest fakta får högst betyg, ungefär som högst poäng skulle vara mest kunnig? Turligt nog så är det flera andra skriver ytligt om själva fakta, men resonerar om hur de ser på sammanhanget, orsak och verkan eller värdera betydelsen av de händelser, orsaker eller konsekvenser man valt att berätta om. Hellre en personlig text med egen förståelse i en knagglig svenska, än ett perfekt plagiat med snygga kommateringar och svåra ord. Vem tror de att de lurar?
För mig är det tydligt vilket som visar störst förståelse och vad jag tror och av erfarenhet vet behövs för att det ska gå bra på gymnasiet.
Elevernas uppgifter finns att ladda hem här!
2 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar