Idag har det regnat i princip non stop. Inte bara lite utan det har vräkt ner hela dagen. Paraplysäljarna har haft goda dagar. Fast en eller två vindpustar var nog för att vända paraplyet ut och in eller blåsa sönder det. Idag har vi varit besökt Topkapi Palace, det gamla Ottomanska rikets palats. Vilket ställe faktiskt. Vi fick bakgrunden till det moderna Turkiet och den historiska översikten. Intressant hur man sakta men säkert sökt sig närmare Europa i sitt sätt att klä sig, dekorera sina rum osv. Man hade utställda reliker som påstods vara Johannes döparens skalle, Moses käpp, Muhammeds tand och skäggstrå samt svärd, Davids svärd osv. Man kan ju fundera på hur äkta de är, men om man tror att de är äkta så blir de ju viktiga oavsett dess ursprung. Placebo funkar ju också ibland...
Arbetet med vår uppgift om Istanbuls själ via temat Meetings går vidare. Vi har fixat en blogg som ska vara ett exempel på hur man kan arbeta med eleverna. En levande utställning som eleverna kan utveckla och omarbeta över tid. Andra kan kommentera och interagera med. En uppgitf som jag själv fundera tpå att göra, fast med ett annat ämne. Presentationen sker med power point och webbsidan får vara ett exempel på hur det kan se ut när man gör det "på riktigt".
Tjuvtitta?
Under den tid på eftermiddagen vi hade fritt valde jag att besöka ett Hamam, ett turkiskt bad. Som en bastu i marmor inklusive massage och en ordentlig tvålskrubbning. Jag har inte varit så ren på länge... En härlig upplevelse. Ett möte med en annan värld.
Veckan går fort och jag har upplevt en hel del och lärt mig nya saker. Framför allt så har jag mycket större förståelse för hur samhället är länkat ihop med religionen och hur Atatürk fått den roll han har i landet. Man undrar ju lite i början eftersom Atatürk finns på bild överallt. Det är också intressant hur sanningen kan variera så mycket. Här är bilden av det som skedde med armenierna en helt annan än den bild som jag själv tagit till mig i Sverige. Ett litet problem, en detalj där det "dog familjer på båda sidor men som av vissa kallats folkmord" som guiden uttryckte sig. Samtidigt finns det vittnesmål om slaktade armenier i mängder... Men även synen på krigen och erövringarna kanske man kan ifrågasätta lite. Fast om segraren skriver historien så är den ju inte så överdrivet objektiv. Den utveckling som startades i och med Atatürk kanske kom av sig lite, för det är en del kvar att utveckla om man tittar på mänskliga rättigheter (man kan ju t ex nämna kurdernas situation), jämställdhet, demokrati osv. Vägen till EU ligger inte rirekt spikrak, tror jag.
Fast Istanbul är ganska intressant ur flera perspektiv. T ex att du här hittar bilder av Jesus, Atatürk och texter ut koranen i samma souvenirshop, moderna bilar delar gatan med handdragna kärror, gamla bazarer säljer moderna varor som telefoner, datorer, borrmaskiner mm. Människorna ser olika ut och det är svårt att hitta det "typiska turkiska" utseendet eftersom vissa ser mer ut som europeer, andra som asiater och vissa som turkar, araber osv. Stilarna är många. Det är verkligen en smältdegel, en plats där vägar möts. Europa möter Asien som sagt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar