Nattmangling

I går var jag på Myrorna, min bästa pocket-shop...
Köpte en bunt sommarböcker. En av dem kunde jag inte motstå, en bok som påminde mig lite om "pojken som kallades det", detta trots att jag blev ganska illa berörd av den och har lite svårt med barn som far illa. Det kommer så himla nära när man själv har fått barn. Det är så svårt att se hur en som blir pappa (för det verkar oftast vara pappor) inte kan älska sitt barn över alla gränser, eller som Jonas Gardell uttryckte sig sitt religions-program under våren: "De kan göra mig arg, ledsen, besviken men aldrig få min kärlek att sluta flöda". Så borde det vara för alla barn.

Men i Snälla Pappa, Nej! av Stuart Howarth är det inte så, utan där är övergrepp och penalism vardag. Först i hemmet och senare i fängelset där Stuart hånas och förnedras dagligen (främst av vakterna). Jag läste halva natten och kunde inte sluta förrän jag läst hela boken. Den var otroligt fängslande och man fick tankeställare om varför vuxna män (som sagt oftast män) är både våldsamma och kriminella. Stuart träffar många i fängelset som har liknande upplevelser av våld och övergrepp med sig i bagaget. Man kan ju fundera på hur det är i våra fängelser... Eller hur eleverna man möter varje dag i skolan har det hemma. En sak som man allt för ofta glömmer bort.

LÄS BOKEN!

På sin hemsida skriver Stuart:
"I hope that this book will give you the courage to act as we all have our part to play. It is often the smallest of things that can make the greatest changes. In the time it has taken you to read this piece thousands of children have been hurt across the world and many adults are suffering in pain and silence."

http://stuarthowarth.co.uk